- Project Runeberg -  Socialdemokratiens århundrade / Band 1. Frankrike, England /
81

(1904-1906) [MARC] Author: Hjalmar Branting
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

af Berry, hans höghet hertigen af Orléans, hans höghet hertigen af Bourbon, hennes höghet
hertiginnan af Angouléme, hennes höghet hertiginnan af Berry, hennes höghet hertiginnan af
Orléans, hennes höghet hertiginnan af Bourbon och hennes nåd fröken af Condé. Låt oss vidare
antaga att landet samtidigt mister alla kronans storofficerare, alla ministrarna, hofmarskalkama,
kammarherrarne, jaktjunkarna, kardinalerna, ärkebiskoparna, biskoparna, storvikarierna och
domprostarna, alla prefekter och underprefekter, alla ämbetsmän i departementen, alla domare samt
10,000 de rikaste godsägame, inalles 30,000 personer. Helt visst skulle en sådan olycka
be-dröfva fransmännen, ty de ha ett godt hjärta och skulle icke likgiltigt kunna se så många af
sina landsmän plötsligt försvinna. Men förlusten af dessa 30t000 personer, som anses för de
yppersta i staten, skulle dock blott af ren medkänsla vålla sorg, ty någon olycka för staten skulle
den icke medföra.

Det vore nämligen mycket lätt att fylla de lediga platserna. En stor mängd fransmän
skulle vara i stånd att fylla de förpliktelser, som åligga kungens broder, lika bra som
högstdensamme. Många äro dugliga nog att uppbära en plats som prins lika bra som hans höghet
hertigen af Angouléme och de andra. Slottets förrum äro fulla af hofmän, som äro kompetenta
att intaga storofficeramas platser. Armén har en stor mängd soldater, hvilka skulle vara fullt
så goda härförare som våra nuvarande marskalkar. Hur många bodbiträden förstå inte
statshushållning lika bra som våra ministrar, och hur många affärsmän skulle icke styra departementen
mycket bättre än de nuvarande prefekterna och underprefekterna göra! Hur många advokater
äro icke lika rättslärda som våra domare! Hur många präster ha vi icke, som fullt gå upp
mot våra ärkebiskopar! (O, s. v.) Hvad beträffar de 10,000 rika godsägame, så skulle deras
arfvingar inte behöfva gå i lära för att kunna ge middagar lika bra som de... Det nuvarande
samhället är sannerligen den upp- och nedvända världen. Okunnighet, vidskepelse, lättja och
njutningslystnad höra hemma hos de öfversta i samhället, medan de dugliga och arbetsamma
endast betraktas som underordnade och som redskap.»

Svaret på denna jämförelse blef ett åtal mot Saint-Simon, som
begagnade sig af den uppseendeväckande processen till att i öppna bref
till juryn närmare utveckla sina åsikter, på samma gång han fortsatte
»Organisatom». Hvad han ville hamra in i tidens medvetande var den
stora sanningen, att icke det gamla samhällets allehanda »spetsar», utan
hvad han kallade »de industriella» blifvit samhällsbyggnadens verkliga
bärare och följaktligen borde bestämma dess inredning. Med
»industriella» förstod han då alla, som taga del i produktion eller omsättning,
således vetenskapsmän, jordbrukare, fabrikanter, köpmän, bankirer,
konstnärer, handtverkare och arbetare. Dessa äro arbetsbina, de andra drönare.

Ett genialt drag hos Saint-Simon, denne upplysningstidehvarfvets
son, var den fördomsfritt historiska uppfattning, som nu arbetade sig
fram hos honom. Under 1700-talet hade man sett t. ex. på medeltiden
som på en enda period af mörker; det är inte fritt att den felsynen spökar
ännu i vissa »upplysta» kretsar. Saint-Simon såg det stora sociala
framsteget öfver antiken, slafveriets ersättande med lifegenskapens relativt
mera mänskliga tillstånd. Och han såg den inre utvecklingen under
medeltiden. I .dess äldre skede satt adeln inne med den världsliga,
prästerskapet med den andliga makten. På 1100-talet började städerna göra

Socialdemokratiens århundrade. 11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:18:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hbsda/1/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free