Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
monismen, och som
senare skulle förverkliga
svärmarens dröm.
Saint-Simonismen
som sekt löpte ut i
sanden med denna
vallfart till österlandet. I
Frankrike hade
socialismen redan börjat
antaga karaktären af en [-medvetetproletariskrö-relse;-]
{+medvetetproletariskrö-
relse;+} det var inte hvad
dessa bourgeoisi-söner
drömt om. I det
storindustriella samhällets
utveckling sågo de
däremot åtskilliga af sina
programpunkter
förverkligas, och genom
att knyta an vid de
reaktionära tendenser,
som funnos i deras
åskådning vid sidan af
de revolutionära, hade
de icke svårt att med
åren komma öfver på kapitalismens sida. Michel Chevalier gick in i den
liberala press han i sin ungdom kritiserat och fick en professur i
nationalekonomi. Hufvudsaken var att öka produktionen, lärde han nu, och det
skedde genom frihandel och fred, de bägge inkörsportama till högre
civilisation och allmän] lycka. Duveyrier blef dramaturg och fick ett
annons-monopol, Rodriguez kom in i själfva firman Rothschild, och
Enfan-tin fick anställning i styrelsen för det stora järnvägsbolaget Paris—Lyon
—Medelhafvet. Alla fingo sitt på det torra — men man kan tänka
sig hånet öfver fader Enfantins nedflyttning till rätt och slätt herr
En-fantin! Socialisten Toussenel skref: »Faderns blick höjde sig strålande
mot Isacs gud för att tacka för den nåd, hvarmed han öfverhopade sina
söner.»
Själfva ansågo de sig — som vi sett med en viss rätt — som trogna,
blott mera praktiska fullföljare af »industrialismens» idéer. Och de släppte
ingalunda intresset för att lyckliggöra arbetame. Under 1848 års
folkrörelser möta vi dem med allehanda projekter, och i Napoleon III funno de
en »social» käjsare riktigt efter sitt sinne: frihandelstraktaten med
England, den första industriutställningen, »käjsardömet är freden», Paris’
ombyggnad i stor stil — hvad ville man mera begära? Jo, frihet och
själf-styrelse i en socialistisk republik, svarade allt bestämdare de franska ar-
FERDINAND DE LESSEPS.
1805—1894.
Suezkanalens skapare, skylt för Panamasvlndeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
