Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skaror
;förmännnenfin-go titel af löjtnanter
o. s. v., och Thomas
själf blef chef för det
hela.
Dessa arbetare
fin-go 2 francs om dagen
och 1,50 när intet
arbete fanns åt dem. Och
det bfef ofta fallet, ty
massan af dem, som
måste anlita dessa
nöd-hjälpsarbeten, växte
hastigt. I slutet af mars
voro de 30,000, den
15 april 60,000 och 30
april omkring 100,000.
Meningen var tydlig:
att få en soldenär-armé,
som vid behof kunde
brukas mot de
socialistiska arbetarne. »Jag
var i öppen fiendskap
mot Luxembourg och
bekämpade öppetLouis
Blancs inflytande»,
vittnade Thomas inför
undersökningsdomstolen
efterjuni-upproret. Och
han berättade äfven att
Marie frågat honom om
han kunde lita på sitt
folk och tillagt: »Spara
inte på pängarna, om det behöfs kan ni få af de hemliga fondema.
Kanske den dag inte är långt borta, då man måste låta dem gripa till
vapen.» Och Marie själf yttrade inför nationalförsamlingen: »Det var
icke verkstäder, det var en arbetararmé vi sågo svälla ut.»
»Men ändå är det,» skrifver Louis Blanc, »som organisatör af dessa
nationalverkstäder, hvilka organiserats emot mig, som jag fått tallösa
fiender, fått skulden för krisen, som härjade, och t. 0. m. för
juni-upproret, som utgick fråu dessa nationalverkstäder, då man slog igen dem lika
hufvudlöst som man inrättat dem.»
År det icke med fog Lassalle utbrister om den verksamma och
envisa agitation mot socialismen, som grundats på »Louis Blancs
nationalverkstäder»: »Lögnen är en europeisk makt!»
F. V. RASPA1L.
1794—1878.
Naturforskare och de fattiges läkare, uppfann en egen
hälso-lära med kamfert som hufvudmedel, orubblig i sin republikan
-ska tro, deltog i rörelserna under Ludvig Filip, klubbledare och
redaktör 1848, dömd efter 15 maj, vald 1869 till deputerad som
oförsonlig republikan, begrafd under kolossal anslutning af det
arbetande Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
