Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till »Den internationella
arbetarassociationen », men
snart kallades helt enkelt
med det ord, som
betecknade framsteget och som
var detsamma på alla språk:
Internationalen.
KARL MARX PÅ i87o-TALET.
1818—1883.
Den vetenskapliga socialismens största namn.
Internationalcns grundläggare och dess ledande själ.
Två förslag till program
och stadgar för den
blif-vande föreningen framlades,
det ena af Maix, det andra
af den lyktbare
revolutionäre kämpen för Italiens
enhet och frihet, Maszini.
Denne var den tiden mycket
populär bland de engelska
arbetame, men den
prole-tariska klasskampens idé
var honom fullständigt
främmande, och hans utkast var
därtill hållet i den föråld-
rade formen af ett hemligt,
strängt centraliseradt, poli-
tiskt sammansvärjningssällskap. Marx’ syfte var ett helt annat: en
offentligt framträdande propaganda-förening, som kunde väcka arbetame till
insikt om klassmotsatserna, lämna deras nationella rörelsefrihet oförkränkt,
men fostra dem till intemationelt samarbete. Intet under att Marx gick
som segrare ur denna täflan. Hans förslag blef antaget först af
utskottet och sedan i allt väsentligt på Intemationalens första kongress i
Genève 1866.
Så dagades det omsider till förverkligande af de tankar, som Marx och
Engels slungat ut i världen redan 1848 i »Det kommunistiska manifestet».
Internationalen är den första i handling omsatta uppfyllelsen af dess lösen :
»Proletärer i alla länder, förenen er!» Dess form gick under i stormarna,
som följde med fransk-tyska kriget och Kommunen. Men då hade den
redan sått ut den internationella socialismens idéer så rikligt öfver
världen, att i hvarje land arbetarpartier med i hufvudsak gemensamt program
kunde växa upp och på bredare och säkrare grund fullfölja dess verk.
Särskildt för den franska arbetarrörelsens fortgång blef
Intemationalens verksamhet af största betydelse. Vi lämna därför i detta
sammanhang en kort öfversikt af densamma fram till 1860-talets slut.
Intemationalens stadgar föregås af ett slags programförklaring (*Inaugural-adressen»).
Marx konstaterar där först med ett förkrossande material af siffror och officiella rapporter
från England, att den exempellösa utvecklingen af industri och handel från 1848—64 icke alls
minskat arbetarklassens elände. »Det står fast som oomtvistlig sanning att hvarken maskinernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
