Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 5. Generalrådet skall vara förmedlaren, som håller arbetame i ett land underrättade
om deras klassbröders rörelser i andra länder; det skall undersöka de sociala förhållandena i
olika länder och sörja för att vid behof, t. ex. vid internationella tvister, en samtidig och
likformig aktlon af de anslutna föreningarna må äga rum.
§ 6. I hvarje land bör man sträfva att samla arbetarföreningarna till nationella förbund,
företrädda af ett centralorgan. Naturligtvis är detta stadgande blott användbart, där
lagstiftningen möjliggör det.
§ 9. I Internationalen kan inväljas enhvar, som ansluter sig till dess principer. Hvaije
sektion svarar för sina medlemmars rättskaffenhet.
Man jämföre detta programs tankeinnehåll och den världsomfattande
organisation, hvars konturer här uppdragas, med Babeufs första
grund-linier af år 1796 till en fransk jämlikhets-stat, som vi återgifvit i andra
kapitlet af detta arbete! Framsteget är ofantligt. Men det är också
frukten af två generationers utveckling, strider och lidanden, af deras
förhoppningar och missräkningar, af deras erfarenhet och tänkande.
Andan såväl som orden i Intemationalens grundläggande aktstycken
äro Karl Marx’. Det var den nya realistiska socialismens program, eller
som den själf hälst kallade sig, den vetenskapliga socialismens i motsats
till de utopiska systemen. Blott en viktig inskjutning kom från annat
håll: det högtidliga erkännandet af »sanning, rätt och moral» togs med
på fransmännens yrkande, och därmed knöts tråden till de
idealistiskt-humanitära sträfvandena från tiden före 1848. Fastän Marx klart insåg
att dessa abstrakt-filosofiska, absoluta begrepp icke hörde hemma i hans
tankegång, där man tvärtom sökte se tingen historiskt och relativt —
hvad är t. ex. rätten annat än en produkt af det gifna samhällstillståndet
och förändras med detta? — så var han ingalunda en doktrinär,
som gjorde svårigheter för ett uttryckssätt, när det viktiga var att vinna en
verklighet
Marx’ vän och stridskamrat Friedrich Engels har en gång
sammanfattat afsikten med Internationalen därhän, att man ville »föra fram den
socialistiska rörelsens internationella karaktär så att säga förkroppsligad,
både inför arbetame själfva, inför bourgeoisin och inför regeringarna,
proletariatet till uppmuntran och stärkande, dess fiender till skräck».
Sådan blef också det ryktbara förbundets karaktär. Internationalen var aldrig
det med ofantliga resurser verkande hemliga sällskap, som ängslade
folk-förtryckares och arbetarskinnares onda samveten. Några hundra eller
tusen francs till en och annan strejk, en smula hjälp till en fängslad
kamrats familj — stort mera kunde den materielt icke åstadkomma.
Men dess moraliska betydelse och inflytande var ofantligt. Den
väckte, den enade, den upplyste arbetame, så att klassmedvetenhetens
eld flammade rundt om i Västeuropas länder som aldrig tillförne.
Bourgeoisie tidningspress märkte förfärad de nya tecknen och bidrog själf
genom sin skräckslagna fantasis målningar att hos arbetame göra
Internationalen till den snart sagdt allsmäktige frälsaren ur nödens och fattig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
