Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade lefvande kraft
Den franska
arbetarklassen åter, som
ensam sträfvade att ge
den unga republiken
ett nytt socialt
innehåll, famlade ännu
själf alldeles för
mycket i oklarhet och var
svag gent emot öfriga
klasser, framför allt
den stora
landtbefolk-ningen, för svag att
förmå rycka nationen
-med sig upp på ett
nytt utvecklingsplan.
Så slöt den nationella
kampen med
nederlag och
förödmjukelse, och den sociala
ledde till att Paris,
som under
belägringen fått vänja sig att
lefva sitt eget lif, för
ett ögonblick slet sig helt löst från det öfriga Frankrike och sökte grunda
en ny tingens ordning i öppen kamp mot detta — en hjältemodig, men
iörtviflad utväg, som från början var dömd att sluta i en förkrossande
katastrof.
Dock, låt oss ej gå händelserna i förväg! De första veckorna efter
4 september var ännu allt fylldt af förtröstan på seger och lycklig utgång.
Hela landet, Paris och provinserna, samlade sig enigt och villigt kring
den nya regeringen. Äfven de revolutionära arbetame förstodo fullt ut
den nationella sammanhållningens förpliktelser. Blanqui och hans vänner
Eudes, Tridon m. fl., satte upp en ny tidning, »Fäderneslandet i fara»,
som affischerades med bl. a. följande satser:
Inga partier eller fraktioner inför fienden!
Den regering, som framgått ur den stora rörelsen den 4 sept., representerar den
republikanska tanken och nationalförsvaret. Det är nog.
Vi erbjuda den provisoriska regeringen vårt absoluta och energiska understöd, utan annat
förbehåll än alt den skall upprätthålla republiken och hällre begrafva sig med oss under
spillrorna af Paris än gå med på Frankrikes vanära och sönderstyckning.
Å sin sida riktade Internationalens män — Beslay, Camélinat Longuet,
Tolain, Vaillant m. fl. — ett upprop till det tyska folket och särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
