Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De som kommo funno huset besatt af polis, och då Guesde
protesterade häktades han och ett antal andra. Han hade icke kunnat önska
en bättre reklam. Den 22 okt. 1878 höll han inför domstolen ett stort
socialistiskt programtal, som väckte ofantligt uppseende och fick stor
spridning. Processen slöt med att 34 kongressdeltagare dömdes till
fängelse eller böter. Men arbetame hade sett än en gång de
makt-hafvandes verkliga sinnelag och att de måste lita ensamt på sig själfva.
Till mötesplats för nästa nationella kongress hade man i Lyon
utsett Marseille. Den socialistiska rörelsen gick nu redan i höga vågor i
landet På våren 1879 valdes »den evigt fängslade», Blanqui, af arbetame
i Bordeaux till deputerad, fastän han icke var valbar. Valet åstadkom
dock hans benådning. Inbjudningsskrifvelsen till Marseille-kongressen
slungade i klara ord utmaningshandsken mot de roffande klasserna och
deras vanstyre, och vid sidan af fackföreningsombud gaf man plats äfven
åt socialistiska gruppers representanter.
Marseille-kongressen öppnades den 20 okt 1879. Den beslöt
genast enhälligt att kalla sig »socialistisk» arbetarkongress. Paris hade sändt
ombud för 87 fackföreningar, Lyon för 45, Marseille 35, Bordeaux och
Toulouse hvardera 14, Vienne 12 o. s. v. Dessutom voro företrädda 24
produktions- och 25 konsumtionsföreningar, en tidningsförening, som gaf
ut »Le Prolétaire», samt tre socialistiska studiegrupper. Salen var
smyckad med socialistiska emblemer. 1 bakgrunden stod republikens byst,
omgifven af röda fanor, och på väggarna lästes: »Frihet — Jämlikhet
— Solidaritet», »Jorden åt bonden, verktyget åt arbetaren, arbete åt alla!»
»Vetenskap — Fred — Enighet — Rättvisa.»
De landsflyktiga från Kommunen, hvilka i denna kongress omsider
kände igen sin egen anda, sände från London en lyckönskningsskrifvelse,
där de framhöllo behofvet af ett särskildt arbetames parti och manade till
samling för kamp på lagens grund, liksom man förut samlats till den
revolutionära kampen. Kongressen sände till svar en broderlig hälsning
och uttalade sin hyllning åt »de principer, för hvilka ni kämpat och lidit».
Bandet var återknutet mellan förr och nu, 8 år efter blodbadet på
Kommunen stod en kärntrupp till ett socialistiskt arbetarparti redo att fullfölja
öfver hela Frankrike dess verk.
Kongressen drog till sig växande uppmärksamhet i Marseille. Stundom
lyssnade ända till 1,800 åhörare till förhandlingame. Den unge Foumiére
dundrade djärft mot Louis Blanc, hvilken »ännu gäller för den franska
socialismens höfding, fastän han är medbrottslig i Versailles’ slaktande af
Paris’ arbetare. Marseille har till sin vanära spännt sig för hans
triumfvagn.» Dessa ord väckte naturligtvis våldsamt larm, men kongressen
beslöt med 76 röster mot 34 att talaren skulle få fortsätta.
1 fråga om den kooparativa idén, för 3 år sedan nästan allas ideal,
förklarade nu Marseille-kongressen att arbetaren aldrig kan få råd att köpa
tillbaka produktionsmedlen och att dessa föreningar blott kunna gagna
ett fåtal. Alltså räcker icke kooperationen som medel till arbetames fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
