Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En del af de upproriska grepos och hängdes eller dömdes till lifstids
deportation. Först 1817 dog rörelsen bort. Ett tusental maskinväfstolar
hade förstörts och stora värden spolierats. Arbetarne hade mött våld
med våld. Det var dem förbjudet att bilda fackföreningar; de hade då
instinktmässigt sammanslutit sig mot den makt, som stod för dem som
fienden. Den första känslan af att de bildade en utstött klass var väckt
hos dem, och kampen antog snart mera medvetna former. Långsamt
och med möda, men med växande kraft och säkerhet sträfvade
proletariatet att skaka af sig kapitalismens tunga börda för att, en ny Atlas, lyfta
på sina axlar en ny kultur.
»ARBETET SKALL VÄL KUNNA KASTA AF OCKSÅ KAPITALISMEN
LIKSOM DET REDAN GJORT MED GODSÄGAREN.»
Teckning af Walter Crase.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
