Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flygel. Bland dem spriddes sekter, som gingo längre än borgarne ville
följa, motstycken till de s. k. »vederdöparne * under den tyska
reformationsrörelsen; i England benämndes de »levellers» (utjämnare) och
»diggers» (gräfvare). De förra togo sikte på att skapa en politisk
demokrati och fordrade fördenskull att parlamentet skulle väljas efter allmän
rösträtt. De senare vände sig särskildt mot godsägame, hvilka de med
användning af lämpliga bibelställen betecknade som tjufvar och mördare.
De manade arbetame att icke längre arbeta för lön och fordrade jordens
indragning till allmän egendom. Då det ju ännu saknades underlag för
att ett sådant program skulle vinna anslutning bland någon af de
politiskt bestämmande klasserna i det dåtida samhället, måste ju detta
program te sig som svärmares och fanatikers fantasier, och den fromme
Cromwell hittade lätt andra bibelspråk, hvilka han kunde åberopa då
han med vapenmakt slog ned dessa, som ville längre fram än
revolutionens mäktiga flod hade förutsättningar att bära dem.
Helt läto sig dock dessa tankar, så utprägladt socialistiska ehuru i
tidens religiösa omklädnad, ingalunda utrotas. Straxt efter den engelska
bourgeoisins definitiva seger, med den Stuartska dynastins bortjagande
1688 från tron och land och kronans öfverlämnande till Wilhelm af
Ora-nien, framlade kväkaren godsägaren John Bellers ett förslag till
upprättande af kommunistiska nybyggen för landets fattiga befolkning. Han
ville ha bort de improduktiva mellanhänderna och få de fattiga att göra
verklig nytta för sig och landet. »De arbetslösa fattiga äro som
oslipade diamanter, deras värde är obekant. Men de regelbundet arbetande
äro ett lands rikedom och styrka; funnes inga arbetare, så funnes häller
inga adelsmän, och om icke de fattiga arbetame frambragte mycket mera
näringsmedel och annat godt än de behöfva för eget underhåll, så måste
hvarenda gentleman bli arbetare och alla dagdrifvare svälta... De
fattiga äro landets skatt, som ligger dold hemma hos oss själfva, och för
att finna den behöfva vi icke utsätta oss för krigets tämingspel eller söka
öfver hela jordklotet.»
Bellers vände sig med sina planer, i hvilka han lade stor vikt på
ungdomens uppfostran, till sitt lands alla framskjutna korporationer och
enskilda, men Öfverallt förgäfves. Han fällde dock icke modet År 1714
skrifver han: »Den som icke skrifver så länge han lefver, kan icke tala
då han är död. Och om någon icke blir hörd af sin tid och sitt land,
så kanske att — ifall det han skrifver kan vara till mänsklighetens väl —
han blir mera ansedd i andra länder och af kommande släkten.» Bellers
dog 1725.
Några år senare framlägger den skotske presten Robert Wallace, i
en skrift »Betraktelser öfver människor, natur och försyn», ett nytt
förslag till kommunistiska kolonier. Han lägger en hufvudvikt på
omvex-ling i sysslor och tänker sig på den vägen arbetet förvandladt från börda
till njutning. Han framhåller hur eländigt de flesta nu ha det, fastän de
lika väl som de af lyckan gynnade skulle ha varit i stånd att njuta ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
