Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eningsmedlem ansetts
halft som en misstänkt
vagabond, halft som
en revolutionär, och en
fackföreningsledare som
en värdshusagitator,
hvilken inte ville arbeta. Nu
sutto män af det slaget
i skolråden eller t. o. m.
i parlamentet, och
regeringarna satte gång
på gång in dem i
kungliga kommittéer.
[-Fackföreningsrörelsens-]
{+Fackföreningsrörel-
sens+} uppblomstring
bragte nu liksom på
1830-talet äfven
landt-arbetarne i rörelse. Ett
»nationelt
daglönareförbund» fick hastigt
100,000 medlemmar,
men de förbittrade
gods-ägame och förpaktarne
undertryckte detta
»jordens uppror» med
hänsynslös brutalitet. Äfven arbeterskoma sökte man denna tid organisera.
Den första fackförening, som uteslutande bestod af arbeterskor, stiftades
i. Edinburgh 1872, och 2 år därefter böljade en skolläraredotter från
London vid namn Smith, gift fru Paterson, verka för fackföreningar bland
kvinnorna.
Men i motsats till 1830-talets socialistiska rörelse, som satte till sitt
mål att göra kapitalisterna öfverflödiga, nöjde sig 1870-talets engelska
arbetare med att fordra en liten del af de kolossala vinster, som
inhöstades under dessa goda konjunkturer. Arbetsgifvame läto nu också tala
vid sig när det gällde upprättandet af förlikningsnämnder och
skiljedomstolar. Men de vunno till ersättning allt för stort gehör hos arbetame
för sina teorier om att lönen alltid måste rätta sig efter tillgång och
efterfrågan. I stället för att framtvinga en fast minimilön gingo åtskilliga
fackföreningar med på s. k. »glidande löneskalor», som gjorde arbetames
existens direkt beroende af varans försäljningspris på marknaden.
Framskjutna arbetarledare som Macdonald protesterade dock
energiskt mot dessa påfund, och det behöfdes blott en känning af dåliga
tider för att visa hvart det med dem skulle taga vägen. Och dessa
dåliga tider läto ej vänta på sig. I midten på 1870-talet var det slut med
uppsvinget. En stor grufarbetarstrejk slöt med en ansenlig lönenedsätt-
ARBETARE OCH ARBETSGIFVARE.
Engelsk karrikatyr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
