Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 100. En berättelse från klitterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jublande, då far återvände hem; det var ett handtryckande,
ett ropande och ett talande, och sådant fagert ansigte och
sådana två vackra ögon dottern hade!
Inne i huset rådde trefnad och välmåga. Fat med fisk sattes
fram på bordet, rödspottor, hvilka en kung kunde kallat en
prakträtt; vin från Skagens vinberg, det vida hafvet: drufvorna
rullade pressade i land, och det både på fat och buteljer.
Då mor och dotter sedan fingo höra, hvem Jörgen var och
huru oskyldigt och hårdt han lidit, lyste ögonen ännu mildare
emot honom, och mildast lyste de hos dottern, den väna
jungfru Klara. Han fann ett angenämt hem i Gammel-Skagen;
det gjorde hjertat godt, och Jörgens hjerta hade ju pröfvat
mycket, äfven kärlekens bittra sjögång; den härdar eller gör
en vekare; Jörgens hjerta var ännu så vekt, det var så ungt,
det fans en ledig plats deri. Det var derför säkerligen mycket
lyckligt, att det träffade sig så, att jungfru Klara just om tre
veckor skulle med fartyget upp till Kristianssond i Norge för
att helsa på en moster och stanna der hela vintern.
Söndagen före afresan voro de alla i kyrkan för att gå till
nattvarden. Kyrkan var stor och ståtlig; skottar och
holländare hade bygt den för flere århundraden sedan, ett stycke
ifrån der staden nu låg; något bristfällig hade den blifvit,
och vägen dit, upp och ned i den djupa sanden, var mycket
besvärlig; men det uthärdade man gerna för att komma i Guds
hus, sjunga psalmer och få höra en predikan. Sanden låg
ända öfver kyrkogårdens ringmur, men grafvarna innanför höll
man ännu fria från flygsanden.
Det var den största kyrkan norr om Limfjorden. Jungfru
Maria med guldkrona på hufvudet och Jesusbarnet på armen
stod som lifslefvande på altartaflan; de heliga apostlarne voro
uthuggna i koret, och öfverst på muren såg man porträtt af
Skagens gamla borgmästare och rådmän med deras bomärken;
predikstolen var prydd med snidverk. Solen sken så
upplifvande in i kyrkan på den blanka messingskronan och på det
lilla fartyg, som hängde ned från taket.
Jörgen kände sig öfverväldigad af en helig, barnaren känsla,
liksom då han som liten stod i Spaniens rika kyrka; men här
visste han att han tillhörde församlingen.
Efter predikan var nattvardsgång; han njöt med de andra
brödet och vinet, och det föll sig så, att han knäböjde just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
