- Project Runeberg -  Sagor och berättelser / Del 2 /
363

(1877) [MARC] Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 118. I barnkammaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Elskede handske!
Om selv de blev spanske,
min skal du blive!
Nu svor Holger Danske!»


— Von Stöfvel slår bakut, stampar i golfvet, klingar med
sporren och rifver omkull tre kulisser.

— Det är utmärkt vackert! sade lilla Anna.

— Tyst, tyst! sade gufar; stumt bifall visar, att du är en
bildad publik på första parkett. Nu sjunger fröken Handske
sin stora bravuraria:

»Jeg kan ikke tale,
så må jeg gale
kykkeleky, i de höie sale!»


— Nu kommer det spännande, lilla Anna. Det är det
vigtigaste i stycket. Ser du, herr Väst knäpper upp sig; sitt
tal kastar han direkt ut till dig, för att du skall applådera;
men låt bara bli det! Det är finare. Hör så det frasar i
sidentyget:

— Vi äro på höjdpunkten, akta er! Nu kommer intrigen.
Ni är Piphufvud, jag är det goda hufvudet. — Hupp, nu är
ni väck!

— Såg du det, lilla Anna? sade gufar. Det är ett utmärkt
sceneri och spel. Herr Väst tog gamle Piphufvud och
stoppade honom i fickan; der ligger han, och Västen talar:

— Ni är i min ficka, i min djupaste ficka. Aldrig kommer
ni derifrån, förr än ni lofvar att förena mig med er dotter
Handske till venster; jag räcker höger hand.

— Det är rysligt vackert! sade lilla Anna.

— Och nu svarar gamle Piphufvud:

»Jeg bliver så ör!
Det er ikke som för.
Hvor er mit humeur?
Jeg föler, mig mangler mit hule rör.
Ak aldrig för
var jeg således skjör. —
O, tag mit hoved
af lommen atter
og vær forlovet
så med min datter!»


— Är pjesen redan slut? sade lilla Anna.

— Bevare oss väl! sade gufar; den är endast slut för herr
von Stöfvel. De älskande knäböja, den ena sjunger:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:20:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hcasob/2/0365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free