Sagor och berättelser / Del 2 / 538 (1877) Author: H. C. Andersen Translator: Carl Johan Backman, August Strindberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 146. Det otroligaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På en bestämd dag skulle det uppvisas, hvad en hvar hade
att uppvisa som det otroligaste. Till domare voro satta från
barn om tro år ända upp till folk på nitiotalet. Det blef en
hel utställning af otroliga saker, men alla voro snart ense om,
att det otroligaste här var ett stort salsur i fodral,
märkvärdigt utfunderadt utan och innan. Vid hvarje klockslag kommo
lefvande bilder, som visade hvad klockan var slagen; det var
hela tolf föreställningar med rörliga figurer och med sång
och tal.

— Det var det otroligaste, sade folk.

Klockan slog ett, och Moses stod på berget och nedskref
på lagens taflor det första trosbudet: Det är blott en enda
sann Gud.

Visade sig de fem sinnena.

Klockan slog två; då visade sig paradisets lustgård, der
Adam och Eva möttes, lyckliga begge två, ehuru de icke egde
så mycket som ett klädskåp; de behöfde det icke heller.

Vid slaget tre visade sig de heliga tre konungar, den ene
kolsvart, hvilket han icke kunde göra något åt; solen hade
svärtat honom. De kommo med rökelse och dyrbarheter.

På slaget fyra kommo årstiderna: våren med göken på en
utsprucken bokgren, sommarn med en gräshoppa på det mogna
sädesaxet, hösten med ett tomt storkbo, fågeln hade flugit bort,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>