Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Mauki
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att de skulle prygla honom gul och blå, om han
gjorde en viss sak, och han gjorde den, så pryglade de
honom också gul och blå. Han såg också att ingen
fick stryk eller blev straffad, så framt han inte gjorde
orätt. Även om de vita männen voro druckna, och
det hände ofta, rörde de inte någon, så vida icke
en befallning blivit överträdd.
Mauki tyckte inte om plantaget. Han hatade
arbete och han var son till en hövding. Dessutom
var det tio år sedan han blivit stulen av Fanfoa
från Port Adams och han längtade hem, ja han
längtade till och med efter slaveriet hos Fanfoa.
Och så rymde han. Han begav sig in i skogarna
i avsikt att bege sig söderut, där kusten måste
finnas, stjäla en kanot och i den fara över till Port
Adams. Men han fick feber, fångades in och
fördes tillbaka mera död än levande.
Han rymde för iandra gången i sällskap med två
Malaitapojkar. De lyckades komma ner till kusten,
tjugu mil bort, och fingo gömma sig i hyddan hos
en landsman som bodde där i byn. Men under
natten kommo två vita män, som inte voro rädda för
befolkningen i hur många byar som helst, och de
slogo »armar och ben» av de tre rymlingarna,
bun-do dem som grisar och föste ned dem i storbåten.
Men mannen som gömt dem fick så oerhört
mycket stryk att han aldrig i sitt liv mera vågade hysa
några främlingar från plantagen.
Under ett helt år arbetade Mauki. Då blev han
husdräng med lätt arbete och god mat. Han hade
att hålla huset irent och att servera de vita männen
deras whisky och ,öl hela dagen och mest hela
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
