- Project Runeberg -  Heimdall / 1828 /
73

Author: Johan Erik Rydqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:o 19. 1828.

Tryckt

hot

JoHAS HÖRBERG.

STOCKHOLM.



den 2 3 Åto

Utdelas

hos

Norman & Engström.

Cfjfatrr.

Marionett-theatern i Rom *).

"FI

-I—’et är skadeplatsen," säger Schiller, "som
håller spegeln framför den stora hopen af dårar, och
med ett nyttigt löje bringar dem, under deras tusen
olika skepnader, att blygas. Hvad den i
sorgespelet verkar genom rörelse och skräck, uträttar den i
lustspelet (kanske mera hastigt och ofelbart) genom
löje och satir." I ett land, der på engång ett
theo-kratiskt och politiskt tvång herrskar öfver tankar
och handlingar, och der satiren är det enda vapen,
som massan har att sätta emot förtrycket, — der
borde skådeplatsen, i anseende till sina verkningar,
äga en ännu vigtigare betydelse; men också detta
insåg den förekommande politiken, och derföre blef
äfven skådeplatsen slaf, och mer än någon borde den
känna tyngden af sina fjettrar. Romaren har väl sin
1’asquino qvar; men detta är ej nog för honom. Det är
ej tillfällen, att gifva luft åt sitt hat och sin
hämdgirig-lict, han begär; ty dessa känslor hafva hos honom
längesedan försvunnit: det enda minne, som är honom.öfrigt
af friheten är lyckan att i tysthet la Je åt sina herrar.
Alltid fmtlig i uppfinningen af medel att eludera
sina förtryckares planer och efterspaningar, har ban
lanVi 3<q ■.>jnti~..-luH| -»-»— jin mijf.ii.u’., f„._
men af en nüßra tums hög docka, kunna vinna sitt
ändamål och linna ett önskadt tillfälle att framkasta
sina anmärkningar. Det har lyckats honom undgå
censuren derigenom, att han öfverlemnat åt hvar
och en af sina små interlokutörcr, att improvisera
repliken på ett redan gifvet ämne, sedan pä forhand
dispositionen uf scenerna blifvit bestämd. Pd detta
lätt fann det Italienska snillet utväg, ntt inrätta en
skådeplats, som fortgår i trots af censur och
polis, och dit, efter otaliga förföljelser, den Italienska
friheten, förskrämd, tagit en tillflygt. Betraktad ur
denna synpunkt, är den Romerska marionett-theatern
fi BuraltiniJ lika märkvärdig, som den i sedligt
afseende är af nytta, genom det fina sätt, hvarpå
tidens laster och dårskaper der utpekas och
bestraffas; men den har äfven ett æsthetiskt värde, för den
säkra och sannt komiska hållding i
charakters-teck-ning, och det fina, spetsiga skämt, som utmärker alla
de stycken, hvilka der uppföras; att ej omtala den
nästan fullkomliga illusion, hvari dessa automater,
med deras behändiga och afmätta rörelser samt
skickliga spel, försätta åskådaren. Ofta, då det är fråga
att parodiera någon viss person, får man höra
dennes målföre och egna sätt att uttrycka sig, på det
mest träffande Sätt efterhärmade af de bakom
kulissen gömde verkliga interlokutörerna; och af denna
frihet, samt den lifliga inbillningskraften hos dessa

Läsaren torde undra, att vi under rubriken theater
upptaga ett dockspel, men vi äro nu vcrkcligea, i
afseende pä detta ämne, bragte i såJan nöd. att vi
måst taga vlr tillflykt till den enda trupp i Europa,
som är fullkomligt oberoende af lüue- ocb
tjcuite-Reglcmcntcu.

personer följer en ledighet och sanning i dialogen,
som man förgäfves skulle söka på de stora
theatrar-na, der rollerna äro Öfverlästa.

Alan vet, att i den gamla Italienska Komedien en
hvar af de spelande har sin bestämda, traditionella
charakter, som personifierar en viss samhällsklass,
vissa egenskaper och ett visst sätt ott vara.
Pantalon, Rurchielli, Arlekin eller Brighella behöfva
endast visa sig, för att sälta åskådaren i godt lynne.
Hvar och en af dem har sin roll gifven, sin innrche
utstakad, alldeles som en pics i ett Schack-spel;
men detta hindrar ej, alt spelets gång kan
kombineras på mångahanda sätt. Samma förhållande gäller
äfven i afseende på roarionctt-llieatrarne, med den
skillnad likväl, ntt här är det endast hufvudpersonen,
som bibehåller en viss gifven charakter. I Rom
heter denna personage Cassandrino.

Vi hafva trott det ej böra blifva utan intresse för
läsaren, ott göra närmare bekantskap med aitcn af
dessa slags skådespel, och vi vilja derför meddela en
profbit deraf, hvilken vi lånat ur en i JVew Monthly
Magaiine förekommande berättelse af en resande
Engelsman. Förfalturen, som länge förut varit plågad
af spleen> försäkrar oss, att marionetterna
återgifvit honom hälsan och godt lynne, samt skänkt honom
]ånet större nöje, ände fleste skådespelare på de
största t||eatrarne i Europas förnämsta hufvudstäder.
Vi skola låta honom sjelf berätta.

"Föreställ er —- att börja med — en
Lillepytts-theater, 12 fot bred, 5 à 6 fot hög.
Dekorationerna, utmärkt väl gjorda, äro i förhållande dertill;
fcnster, dörrar, kolonner, prydnader och annat
tillbehör — allt är fullkomligt beräknadt efter samma
skala. Aktörerna, hvilka komma, såsom Shakspeare
suger, för att låta sin en-timmas-ära lustvandra på
dessa bräd-tiljor, äro 12 tum höga. Lika sorgfälligt
klädde, som regelmässigt bildade, ledda genom
osynliga trådar, medverka de till den illusion, theatern
förorsakar.

Trenne klappningar i golfvet äro tecknet till
ri-däens öppnande. Allt är tyst; en gravitetisk
personage uppträder på scenen, och öppnar stycket med
et* monolog.

Denne är det, som ger namn åt piesen, kallad
Cassandrino, allievo d’un pittore. (Cassandrino, elef

af en målare). Hvem är då denne Cassandrino?___

Jo, ingen annan, än förebilden till Cassandre i
Fransmännens Comedies parades, men denne har ej mera
likhet med den förre, än en fashionable från Mexico
eller Fcrnainbuco med en dandjr i London. Själen
i det Romerska sällskapslifvet, är Cassandrino, en
man i ålderdomens var, gammal ungkarl, jagare
efter äfventyr, stor dyrkare af de sköna, men som
aldrig faller till denna platthet och våpighet, som
Utmärker hans kära slägting Cassandre. Tvertom är
hau en verldsmenniska, med smak och fina man^r.
Han är beskäftig, smidig, belefvad, full af etikett,
smickrare då det galler, skicklig diplomat, ej utan
erudition och qvick på köpet han skulle i sanning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:23:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/heimdall/1828/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free