- Project Runeberg -  Hellas. De gamla grekernas land och folk /
222

(1864) Author: Wilhelm Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Följderna af Grekernas seger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


VII.

Följderna af Grekernas seger.

De segrande krigarena återvände till sina hem rika på ära och byte.

De af barbarerna förstörda städerna återuppbygdes ståtligare och
präktigare än förut, ty den lyftning i sinnena, som framkallats genom segrarna,
förmådde borgarena att ej sky några offer, och medel dertill skaffades såväl
genom de vunna skatterna som genorn den stegrade konstfärdigheten.
Isynnerhet gick Athen framåt i en utvidgning och prakt, som ingen annan stad
i hela Hellas, något som vi skola sednare taga i närmare skärskådande.
Men Athens återuppbyggande skedde med synnerlig försigtighet och
klokhet, ty Themistokles styrde och ställde i den lilla staten, och hans
förutseende snille sammanfattade alla möjliga fall och genomträngde
framtiden, så vidt det är möjligt for en dödlig. Sedan han vidtagit de
åtgärder, som behöfdes för att få folket under tak, befallte ban att
ringmurarna skulle byggas starka och höga, så att man i skydd af dem skulle
kunna bjuda hvarje fiende spetsen. Unga och gamla, män och qvinnor
grepo verket an och fortsatte det både dag och natt med outtröttlig
ihärdighet. Man fruktade för grannarnas och isynnerhet Spartanernas afund,
och denna fruktan var ej alldeles utan grund. Snart ditkom ett spartanskt
sändebud, som förbjöd en dylik byggnad, emedan den, som det föregafs,
skulle förskaffa de snart återvändande barbarerna ett starkt bollverk,
hvarifrån de sedan kunde underkulVa hela Hellas.

Themistokles sjelf begaf sig nu till Sparta, utdrog underhandlingarna på
längden och förmådde gerusian att sända en ny beskickning af ansedda män
till Athen. Sedan han nu erfarit att befästningarne voro nästan färdiga och
att beskickningen qvarhölls i Athen såsom gisslan för hans egen säkerhet,
framträdde han med denna tydliga förklaring: I och för sin säkerhet
behöfver Athen starka ringmurar och ingen stat har rättighet att vägra
staden att uppbygga sådana. Nu återstod för det högvisa rådet i Sparta intet
annat än att hålla god min i gement spel och ej mera tala om den saken.

Under det att enkla borgarhus och pelarprydda praktbyggnader, till
gudarnes tjenst eller för stadens behof, uppstego i de nya och storartade
befästningarries skydd, förstod Themistokles sig äfven på att vinna folket för
ännu ett annat vigtigt verk. Det var hamnstaden Peiraios eUer Piräus’
utvidgande och skyddande. Enligt hans plan uppfördes en ointaglig, 15 fot
tjock mur af huggen sten, två timmars väg i omkrets, hvarigenom det in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:27:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hellas/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free