Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Infektionssjukdomarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128 INFEKTIONSSJUKDOMARNA
Redan efter en å två dagar vörjar det andra stadiet. Detta är i
synnerhet karaktäristiskt genom reflektorisk sväljkramp, som tydligt
visar sig vid försök att dricka, vilket förhållande givit anledning till
namnet »vattuskräck». Anfallen äro förenade med stark andnöd
och en förfärlig känsla av ångest och beklämning. Krampen
uppstår reflektoriskt genom de allra obetydligaste anledningar och
stegras vid försök att svälja, ja, redan vid blotta anblicken av en
erbjuden dryck. I början uppträda krampanfallen mera sparsamt,
men småningom med allt kortare pauser. Samtidigt råder häftig,
brännande törst, vilket gör omöjligheten att dricka ännu
pinsammare. Anfallen räcka några minuter till en halv timme. Efter en
till tre dagar inträder döden antingen under häftiga konvulsioner
eller efter ett kort tredje stadium av förlamning och i följd av
tilllagande hjärtsvaghet.
Allmänt bekanta torde den store forskaren Pasteurs
framgångsrika ympningar mot rabies vara. Hans tillvägagångssätt för atlt
framställa sin ympningsvätska är för invecklad, för att vi här skulle
kunna närmare ingå på detsamma. Principen var emellertid den,
att han försvagade giftet genom att låta ett flertal kaniner efter
varandra få sjukdomen från varandra, varefter det visade sig, att om
giftet i detta försvagade tillstånd insprutades i god tid på en
människa, som blivit biten av en galen hund, uteblev sjukdomen eller
blev i väsentlig grad mildare i sitt förlopp. I fråga om
behandlingen av den utbrutna rabies canina förmå. vi endast lindra de
sjukes kval genom bedövande medel.
Rots (malleus)
Rots är en sjukdom, som förekommer hos hästar och några andra
med hästen besläktade djur (åsna, mulåsna); människor kunna även
bliva smittade. Sjukdomen kännetecknas genom egendomliga
knölformiga nybildningar, »rotsknölar», vilka hava stor benägenhet att
övergå i varbildning och sönderfalla. De hava hos hästen vanligen
sitt säte i nosen, hos människan ofta i muskler, lever eller mjälte.
Varig flytning ur nosen hos hästar är ett av de första och
viktigaste symtomen av denna sjukdom. Under feber och allmän
kraftförlust dö hästarna inom en till tre veckor.
Rotssjukdomen hos människor är utan undantag att hänföra till
en smitta från ett av rots angripet djur: den förekommer därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
