Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte kapitlet. - Sjette kapitlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Lofva mig," sade modren, "att aldrig mer glömma
det, så skall du i morgon få medfölja Kathrina."
"Ack, ja, goda, älskade mamma! Slipper jag då att
bedja om lof?"
"Ja, det skall du slippa," svarade modren; och glad
och tacksam sprang han ut.
Dagen derpå berättade han för Emilia, att han skulle
följa med Kathrina.
"Men du har väl bedt om lof nu," frågade Emilia.
"Det bryr jag mig ej om/’ svarade han.
"Ack, söta, goda Fritz, gör ej mamma ledsen i dag
med!"
"Jag’ hinner ej, jag har så brådtom," låtsade han
fortfarande. Hon sprang efter honom och bad honom
ihågkomma päronträdet, och höll honom fast i jackan; men
han slet sig lös och sade blott: "Kära barn, det der förstår
du inte." Emellertid gaf hon sig ej tillfreds förr än hon
af mamma fick reda på saken.
Nu var snart tiden inne för att afgöra huru det skulle
bli med päronträdet. Juryn bestod af pappa, mamma och
herr Brandt,, och efter någon afbön för Fritz af de andra
syskonen, blefvo de fullständigt tilldömde deras efterlängtade
rättigheter, hvarpå, efter ett niofaldigt hurra, de sprungo
ned att dansa omkring det med sin rika och sköna frukt
lockande trädet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
