Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - KAP. VII. Solskenet sprider ljus och värme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans mörka ögon glänste af varm rörelse. «Och
antingen ni tror Guds ord eller icke, så är dock er Adolf
frälst och skall i dag vara med sin Herre och Frälsare
i paradiset!«
«Du säger det, du Johan. Ja, det skulle väl inte
jag missunna honom.«
Esthers tårar runno ymnigt, då hon sade den
sörjande kvinnan farväl, på samma gång hon tryckte några
silfvermynt i dennas darrande hand.
En timme senare fick Adolf Thormans frigjorda ande
lämna den blödande och sargade stofthyddan och gå in
genom portarne i den gyllne staden, tvagen i Lammets
blod.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
