Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BISKOPAR
2 33
sitt förslagsrum, erhöll Franzén andra rummet och A. Renström det
tredje. Franzén utnämndes den 10 dec. 1831 till biskop i Hernösand
och khde i Säbrå och Nora prebende-pastorat. Vid ett första besök i
stiftsstaden utfärdade han 24 juli 1832 sitt Herdabref, hvari han varnade
församlingarnes lärare för ett falskt moraliserande och uppmanade dem
att i sina predikningar hålla sig till kristendomens kärna om den fallna
människans återlösning genom den korefäste Frälsaren. Han uttalade
ock sitt bekymmer öfver sådana sekterister, »hvilka sätta sig emot allmän
lag och kyrkoordning eller under en skenbar gudaktighet tillåta sig de
gröfsta utsväfningar och ej blygas att i Jesu namn, vid korsets fot, under
trons altar söka en fristad för alla laster och brott»; dem bör man ej
förblanda med de s. k. läsare, »hvilka med stilla andakt uppbygga sig och
andra samt genom en oförvitlig lefnad betyga sin kristendom». Först
år 1834 öfvertog han den egentliga stiftsstyrelsen och i maj skedde
bo-flyttningen. Med en ovanlig ifver började han redan samma år under
mödosamma resor visitera stiftets församlingar och inspektera skolorna.
Anda in i Härjedalen och de lappmarkens församlingar, där sällan någon
biskop före honom varit, ställdes färderna. Prästmöten höllos 1839 i
Hernösand och 1842 i Piteå stad. Hvad som, utom pietismens oarter,
särskildt utgjorde föremål för hans beifran var den ohejdade
dryckenskapen, hvilken på denna tid härskade i synnerhet i lappmarkerna, och åt
hvilken äfven prästerna här och där voro hemfallna. Särskildt vid 1839
års prästmöte ägnade han sin uppmärksamhet åt nykterhetssaken, och
mänga af de närvarande prästerna förbundo sig för exemplets skull till
absolut afhållsamhet från spirituösa drycker, andra förklarade saken
bättre främjas genom visad måttlighet, men samtliga präster utlofvade,
på biskopens bön, att de icke för egen del och å sina boställen skulle
tilllåta någon bränvinstillverkning. Visst är, att ett omslag till det bättre
inträdde. Som en vaken väktare på Zions murar uttalade biskopen sig
vid samma tillfälle äfven mot den uppseendeväckande, af Strauss häfdade
kritiska uppfattning, som ville göra den evangeliska historien till en
mytisk dikt, liksom han äfven senare i poetisk form gjorde inlägg såväl mot
Strauss som mot Ignell. Han bevistade riksdagarne 1823 och 1828 såsom
fullmäktig för Strängnäs stift, såsom biskop riksdagen 1834 samt en del
af 1840 års riksmöte. Vid riksdagen 1834 väckte han förslag om, att
staten på grund af den rådande missväxten måtte utan
återbetalningsskyldighet understödja behöfvande med spannmål i Jämtland och
Härjedalen samt yrkade i ett memorial, fast förgäfves, att de 124 tunnor
spanmål, som frän Hsands stift årligen utgingo till Upsala domkyrka, måtte
läggas till Hsands domkyrka, som nu befann sig i ytterst bristfälligt
3 — 22108. Härnösands stifts herdaminnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
