- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
34

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

BISKOPAR .

skick. Det var ock för Franzén ett glädjeämne, att han fick upplefva
fullbordandet af den nya domkyrkan, hvars uppförande han satt i gång och
med spändt intresse följt från sina fönster i biskopsgården.
Kyrkoinvigningen förrättades 28 juni 1846 af ärkebiskop Wingård.1 För skolorna i
stiftet var han en omsorgsfull eforus. Dock voro hans besök på gymnasium
och skolan i Hsand ej synnerligen välkomna. Hans ingripande i
lektionerna och det klander, han stundom med hetta lät gå ut öfver såväl
lärjungar som lärare, voro .ej rätt uppskattade. Lärarne klagade, att deras
auktoritet och disciplinen härigenom ledo afbräck. I allmänhet har man
föreställt sig att Franzéns biskopsverksamhet varit af samma stilla och
fridsamma karaktär som hans dikter. Så är ej förhållandet.
Samvetsgrann som han var, tålds han intet upptäckt fel och kräfde omedelbart
dess rättelse, men därtill kom hos honom en medfödd retlighet, som han
ej hade makt att bemästra. Ytterst mån om sitt ämbetes värdighet kunde
han vid minsta misstanke att ej ha blifvit med tillbörlig heder bemött,
låta sitt missnöje bryta ut i stundom ganska sårande uttryck. Men
vördnaden för honom var rotfast och allmän i stiftet, och under hans senaste
år, då sjukligheten tilltog och hans hufvud mer och mer sänktes mot
bröstet, omfattades han och hans familj med ömmaste medlidande. Han
afled i Säbrå prästgård 14 aug. 1847 och ligger begrafven på Hsands nya
kyrkogård. Fil. jubelmag. i Upsala 1839 och i Helsingfors 1840. L.N.O.
1814, K.N.O. 1836, K.m.st.k.N.O. 1845. Parentation hölls öfver biskop
Franzén vid 1856 års prästmöte i Hsand af lektcr L. O. Hammargren.

G. 1) i Gamla Karleby ;» 179g m. Margareta Elisabeth Roos. f. 1780, dr
af rådman Anders Roos och Maria Elisabeth Rahm; † i Abo s0/a 1806.

2) */» 1807 i Sthm m. Sophia Christina Wester, dr af hofsekreteraren,
brukspatron Erik Wester på Haddebo, Nerike; änka efter advokatfiskalen J. L.
Robsahm och lektorn vid Carlberg, skalden Mich. Choræus; † i Sthm "/10 1829.

3) 1831 m. Christina Elisabeth Arwidsson, f. 1783, dr af tullinspektor
Arwid A., änka efter häradshöfd. Claes Abr. Arvedson i Örebro; † i Upsala "/»
1859.

Barn:

Maria Helena Rosina, i. 4/e 1800, g. 11/% 1818 i Kumla m. med. adj., sedan
generaldirektören och statsrådet Carl Daniel von Haartman; † u/i 1840 i Hfors.

Francisca Wilhelmina (Mina), f. % 1802, g. "/» 1828 m. frih. Carl Julius
Vult von Steyern, kammarherre, ryttmästare; † i Sthm ’/s 1830.

Henriette (Henny) Elisabeth, f. -1/» 1803, g. 1822 m. d:r Anders Abraham
Grafström; † på Carlbergs slott "/1 1833.

Frans, i. M/io 1804, major vid Västerb. fältjägare; † •/» 1861 å
Hed-lunda vid Umeå.

i 2:a giftet:

1 G. Bucht, Hernösands kyrkor (i Från ådalar och fjäll, Hsands stifts julbok 1920),

s. 109.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/1/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free