- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
54

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

ANUNDSJÖ

meen eller bogh, och lagh owen for alle bygdh oc owan alla gambla rastaskogh». Styffe1
förmodade, att härmed afsågs Anundsjö kyrkby. Huru härmed än mà vara, torde
socknen först under :400-talets sista årtionden afsöndrats från Själevad.

I dess aflägsnaste delar ströfvade ännu på 1700-talet lappar. För dessa
uppfördes år 1648 i Åsele en kyrka och utnämndes särskild präst. Dock dröjde det ännu
närmare 50 år, innan Åsele för alltid skildes från Anundsjö. Under tiden 1652—99
voro Anundsjö pastorats komministrar där boende.

Från prästbordet i Anundsjö afsöndrades genom Kgl. bref 16 dec. 1819 en
odlingslägenhet Burestrand till komministerboställe. Då norra stambanan byggdes,
anlades Anundsjö järnvägsstation på khdeboställets ägor. För att möjliggöra
stationssamhällets utvidgning medgaf K. Maj:t med riksdagens bifall år 1898, att ett
angränsande område skulle få afsöndras och fördeladt i byggnadstomter försäljas eller
utarrenderas; de häraf influtna medlen skulle förvaltas af kyrkorådet i Anundsjö
församling samt räntan tillfalla boställsinnehafvaren.

Anundsjö kyrka, härstammande från medeltiden, af sten utan torn med
fristående klockstapel, har vackert öppet läge. Finnes afbildad hos Cornell, Norrlands
kyrkliga konst, s. 57, 59. Dess äldre inventarier, däribland ett altarskåp, äro deponerade
i Hsands kulturhistoriska museum.

KYRKOHERDAR.

1. Hr Lars i Anesiöö, lefver år 1551, men är död 1552, då hans änka
omtalas ha till Ångermanlandsfogden H. Fordeli utgifvit 20 mark i böter
för att hon anlitat en lagförd spåkvinna.

2. Hr Benet i Anundsjö [1553] utgaf s. å., i likhet med öfriga
präster i Ångermanland, 3 mark till en hjälpgärd för K. Maj:ts behof.
Den benämnes vanligen Salabergshjälpen såsom afsedd att återställa
driften vid Sala grufva, som genom ett inträffadt ras hotade att afstanna.
(KA. Norrl. handl. 1553 n. 4.)

3. Nicolaus Olai [1566—1624] har under dessa år med namn och
sigill bevittnat socknens tiondelängder. På allmänna tinget i Bjertrå
29 okt. 1568 undertecknade han Ångermanländska prästerskapets
trohetsed till Kon. Johan III. Tillsammans med länsman Nils Olsson i
Fanbyn upprättade han år 1571 socknens taxeringslängd för Älfsborgs
lösen, en af de tyngsta utlagor svenska folket fått vidkännas. Hans
egen lösegendom utgjorde då i silfver 92 ’/2 lod, penningar 9 mark, tenn 9 V2
mark, koppar 15 pund, kor 5, ungnöt 7, får 9, getter 9, svin 7, hästar
à 35 mark, tillsammans värderadt till 557 mark 4 öre, hvaraf han som alla

1 Skandinavien under unionstiden, uppl. 3, s. 394, not 1. Orig.brefvet tillhörde en
bonde i Anundsjö, då C. G. Nordin tog afskr. däraf (UB. E 169). Sannolikare afses en mindre
sjö Agnsjön, väster om nuv. Kubbe by. Trakten kring Anundsjön var nog redan di uppodlad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 00:21:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hernosandh/1/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free