- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Första delen /
246

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

GELLIVARE

tjänsten i Gellivare måste att börja med förrättas under bar himmel
intill hösten 1744, då lokal tills vidare uppläts i ett af brukshusen vid
Malmberget. Det dröjde ännu flera år, innan kyrkan kunde uppföras och tagas
i användning. I missionsverksamheten bland sina halfhedniska
församlingsbor visade Högström en sällsynt förening af kraft, medkänsla och
förståelse. Af naturen utrustad med stark hälsa, uthärdade han
missio-närslifvets alla mödor och umbäranden, sparade sig aldrig, följde sina
lappar uppåt fjällen, låg i deras kåtor, undervisande, förmanande och
bestraffande. Tack vare denna intima beröring kom han i tillfälle att
intränga i deras tankevärld, kunde skingra det misstroende, hvarmed han
från början mötts, och därigenom lättare göra dem mottagliga för sin
förkunnelse. Han hade ock glädjen att se, huru rätt många grepos af
ifver och längtan efter kristlig upplysning, och man täflade om att få följa
honom äfven till angränsande byar, då han måste fortsätta sin färd. År
1746 gjorde han ock visitationer i Torne lappmark allt intill Utsjoki och
senare i södra lappmarken. Den 12 dec. 1748 erhöll han utom förslag
kon. Fredrik I:s fullmakt på Skellefteå pastorat, introducerades där 18 mars
1749 af biskop Kiörning och tillträdde 1 maj s. å. Se Skellefteå.

2. Carl Lund (1750—55), f. 1710, son af fänriken vid Jämtlands
regem. Carl L. och Anna Norman. Stud. i Åbo 1732, återkom med betyg
från Abo akademi 23 apr. 1737. Var 3 år hos khden i N. Kalix 01. Gran
såsom informator för hans barn och gjorde sig känd för ett honett och
beskedligt lefverne; v. kollega i 2 kl. i Piteå skola 1740, blef prästv. och
adj. i N. Kalix 1741. Då skolmäst. i Jockmock Lars Malming, som sökt
en kollegatjänst i Piteå skola, erhöll befattningen, utnämndes Lund till
skolmästare i hans ställe 22 dec. 1742 och fick befallning att strax på
åkeföret begifva sig till Jockmock, men då hade Malming, som funnit
utbytet mindre ekonomiskt, åtrat sig och nekade att upplåta
skolmästarebostaden för Lund. Konsist, hemställde t. o. m. om vräkning, men
Malming skref till konsist.: »Man kunde ej tänka, att Konsist, skulle vilja
skilja honom, som så lång tid väl förestått beställningen, äfven om han
ej vore så färdig i lappskan, och för den orsaken bortstöta honom och
tillsätta en annan, äfven så okunnig i berörda språk som han, om icke mer.»
(Hdpr. ’/3 1743.) Malming fick äfven stanna kvar till sin död, som
inträffade 6 apr. 1744, då Lund ånyo blef utn. till skolmästare i Jockmock
1745. Följande är besvärade han sig öfver skolhusens i Jockmock
bristfällighet. Efter Högströms transport till Skellefteå blef Lund pastor i
Gellivare 4 apr. 1750 och introducerades 1751 af biskop Kiörning. Under
sin vistelse här var han ständigt sjuklig. Han afled 13 juli 1755, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/1/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free