Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GELLIVARE
245
1894, hvilken befattning äfven öfvergått till komministratur. Ännu en sådan har
senare tillkommit i Ilvitträsk.
Por kännedomen om Gellivares kyrkliga historia kan hänvisas till P. Högströms
Missions-förrättningar i Lapmarken 1741. Sthm, 1774; O. Bergqvist, Om missionen
bland Kaitomlapparna under 1700-talet (i Kyrklig tidskr. Ups. 1897) och Missionen
bland Kaitomlapparne intill år 1850 (ib. 1899); E. Haller, Sv. kyrkans mission i
Lappmarken under frihetstiden, Sthm 1896.
KYRKOHERDAR.
i. Dok t. Petrus Högström (1742—49), f. 10 nov. 1714 i Högom,
Selånger. Efter fullbordade akad. studier kallades han 1741, i likhet
med mag. Petrus Holmbom, af lappmarksdirektionen till missionär i
dess tjänst, och efter att ha prästvigts i Sthm 12 maj 1741, begåfvo de sig
tillsammans till Lycksele för att under prosten P. Fjellströms ledning
först lära sig lappska språket. Sin häruti förvärfvade färdighet fingo de
tillfälle att visa, då de under julhelgen s. å. kunde officiera och predika
på lappska i Lycksele. Vid den visitationsresa, som de i början af år 1742
på direktionens anmodan företogo i lappmarksförsamlingarna, syntes
dem särskildt Jockmocks pastorat erbjuda ett lämpligt missionsfält.
På den s. k. Mässeheden, »Mässo Kiällar», norr om Wadtjerjaur vid
Gellivare höllo de vid påsktiden 1742 gudstjänst på lappska till de församlade
Kaitomlapparnes stora nöje. Denna plats befanns också vara mest
lämplig för den tilltänkta kyrkan. Holmbom utnämndes 1743 till lektor i
Hsand och fick äfven fortfarande som visitator verka för lappmarkens
kyrkliga utveckling, men Högström öfverraskades af att få mottaga konsistorii
fullmakt 22 nov. 1742 att med bibehållande af sitt missionärsämbete vara
khde i Gellivare nybildade församling, ett pastorat utan både kyrka,
prästgård eller fastställda gränser. Ehuru föga lockande ur ekonomisk
synpunkt, mottog han denna befordran som en synnerlig Guds skickelse.
Hans af trycket utgifna skildring öfver sina missionsresor i lappmarken,
hvilka ej upphörde i och med khdeutnämningen, ge en liflig föreställning
om de många mödor och försakelser, han hade att utstå under sina första
vandringsår, innan han ännu fick fast bostad här uppe. I afvaktan härpå
bodde han tidvis i Degersel i öfversta delen af Råneå socken, till dess han
kunde flytta in i den okt. 1746 fullbordade prästgården. Den hade börjat
timras våren föregående år och det nödiga teglet hade slagits i Degersel
och uppsändes jämte andra materialier med malmlapparna. Omfattande
5 rum, hade byggnaden tillika med en spanmålsbod kostat 1200 dlr kmt.
På egen bekostnad hade pastor uppsatt badstuga och boskapshus. Guds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
