Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄFVERÖ
293
till Häfverö beviljades först 9 jan. 1689 af Carl XI och blef beståndande trots de försök,
som sedermera gjordes att upphäfva den kgl. förordningen. Först från och med 1891
års början öfverfördes (enl. kgl. br. 15 mars 1890) denna del af Jämtland med
åtskilliga nytillkomna byar äfven i kameralt hänseende till Medelpad och Häfverö s:n.
Häfverö medeltidskyrka, anlagd på en halfö i sjön Hafvern, var såtillvida märklig,
att hennes västra vägg åtminstone sedan 1600-talet, omtalas som gammalt
gränsmärke mellan Jämtland och Medelpad1, vilket dock ursprungligen torde ha gällt den
s. k. »Häfverö hälla» eller »Gränsestenen» i kyrkans närhet.’ Hon nedrefs på
1840-talet, och på samma plats uppfördes den nya kyrkan, som invigdes år 1851.
Märkligast bland de bevarade kyrkoinventarierna är en skulpturbild af S:t Michael, som
anses härröra från tiden omkring 1200.3
KYRKOHERDAR.
1. Mag. Pehr Lagergren (utn. 1819). Vid valet 1 aug. 1819 erhöll
dåv. komm. i Sunne-Hallen mag. Lagergren högsta röstetalet och mottog
i samma månad fullmakt såsom khde i Häfverö, men sökte redan följande
år Undersåkers pastorat; utn. 8 nov. 1S20 till khde därst. m. tilltr. 1 maj
1821. Han synes icke hafva tillträdt tjänsten i Häfverö. Sist khde i
Indal. (HST 1819: n:o 8, 1820: n. 11.)
2. Jöns Hedin (1822—27), utn. khde i Häfverö 22 aug. 1821, tilltr.
i febr. 1822; komm. i Rödön-Ås 1825, tilltr. 1 maj 1827; sist khde i Resele.
3. Pehr Svedberg (1827—40), utn. khde i Häfverö 11 jan. 1826,
tilltr. x maj 1827; sist khde i Indal.
4. Anders Johan Amnéus (1840—66), f. 29 sept. 1804 å
Ljusnedals bruk, son till bruksinspektören, sedan magasinsförvaltaren Per
Amnéus och Maria Hedenqvist. Intogs i Frösö skola fehr. 1815, sergeant vid
Jämtlands fältjägare 24 juni 1819, befordrad till fältväbel 10 mars 1824,
erhöll på begäran afsked fr. krigstjänsten 14 febr. 1825. Stud. i Upsala vt.
1826, där han genomgick det teol. seminariet; prästv. 16 dec. 1827 i Hsand
till komm. adj. i Stode, vakanspred. vid Graninge bruk 1828; efter att
ytterligare ha tjänstgjort som adj. i Stode s. å., på Alnön mars 1830, som
’ Se Malte Hamnström, Ångermanlands och Medelpads gränser i forna tider. II (Arkiv
f. norrl. hembygdsforskn. 1920), s. 6.
- I det gamla rågångsdokumentet fr. 1273 (Wcrlauff, Annaler for Nordisk Oldkvndighet
1844—45, s. 147), förekomma namnen Hafra, Hajraminni, Hajravellir, hvilka låta hänföra
sig till denna ort.
3 Afbildningar af den gamla och nya kyrkan samt dess St. Michaels bild finnas i Cornell,
Norrl. kyrkl. konst, s. 84 o. 150, Pl. VII samt Modin, anf. arb. s. 125.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
