Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29S
HAMMERDAL
9. Laurentius Lothenius (1611—12), var här khde »i Svendske
leigde tiid thoe aar» och nämnes 1611 ss. dom. Laurentius i Hammerdal
uttryckligen i handlingarna. Han torde ha varit svensk.
10. Erik Eriksson Blix (1617—37), tjänte såsom kapellan 1602
i Oviken, innan han år 1617 nämnes såsom pastor i Hammerdal. På
Hammerdals ting 22 nov. 1622 klagade han öfver en sin sockenbonde
Per Henriksson i Fyrås, som utlåtit sig kunna afsätta pastor hvad dag som
helst, kallat herr Eriks hustru »et hoffmodigtt skarn» och sagt, att »herr
Erik står så länge och wimbler i kyrkan, thet Peder kiædis dervid». I
förening med åtskilliga af sina ämbetsbröder undertecknade Blix 28 jan.
1633 en supplikation till länsherren Olof Parsberg att erhålla »quegtionde
og fordenskab». Prosten Salomon Larsson i Rödön visiterade i Hammerdal
18 sept. 1637, dä han hade att utreda en olaga trolofning, hvartill herr
Erik, »förrige sogneprästen i Hammerdal», gjort sig skyldig. Han synes i
anledning häraf blifvit afsatt. Ny pastor var då utnämnd. Herr Erik
Blix ägde ett hemman i Görvik, där han bodde ännu 1640. Ar 1646 är
han död.
2) G. m. Elisabeth Pedersdotter, som genom kgl. bref 30 okt. 1650 erhöll
hemmanet Sikås skattefritt.
Barn: Sophia Eriksdotter Blix, i. "Jt 1626 i Hammerdals prästgård, g. 1)
m. kapellan Erik Olssen Schanke i Verdal, Norge, 2) m. sognepresten Jens
Svaboe, ib.; † IS/5 170g i Aafjordens prästg. (Erlandscn, Biogr. Efterr. om
Geistligheden i Throndhjems stift s. 351, 357); Barbro, g. m. kapellanen i Sunne
Erik Er. Ramselius.
11. Mörten Halvardsen Stenius (1637—52), född i Bohuslän,
som vid denna tidpunkt tillhörde Norge. Hade gått i Helsingörs skola,
då han efter aflagd examen 28 sept. 1615 inskrefs i Köpenhamns
universitetsmatrikel. Af hvad anledning han kommit till Jämtland är obekant.
Blef khde i Hammerdal och tillträdde 16 aug. 1637. Under hans tid
uppkom en intressant strid rörande prästbordets och kyrkans äganderätt,
som länge sammanblandats. Stiftskrifvaren Christen Bastiansson Stabell
stämde nämligen khden år 1642 till tinget, därför att denne hade under
brukningsrätt en ödesjord Svedje, liggande i Hallens by, som käranden
förmenade tillhöra kyrkan, icke prästbordet, och hvaraf kyrkan borde
draga inkomsterna. Herr Mårten åberopade sig på den Trondhjemska
reformatsen, hvilken angaf, att till prästens inkomster hörde afkastningen
ej blott af prästbordet utan äfven af 5 ödesjordar. Stiftskrifvaren
förmenade, att dess utsago kunde bero på oriktig uppgift för »de goede commis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
