Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAMMERDAL
303
sarier», fordrade uppvisande af lagligt åtkomstbref och yrkade därtill,
att khden borde billigen betala allt, hvad han uppburit af nämnda jord.
I sitt svaromål bemötte herr Mårten dessa yrkanden därmed, att denna
äga legat under prästbordet, präst efter präst åtalslöst i öfver 30 år,
den lagliga preskriptionstiden, och uppräknar härvid sina företrädare och
deras ämbestider: Salig herr Erik Eriksson, hans företrädare, innehade
detta gods 19 år, herr Isak Stub 12 år, herr Lauritz i svenska fejden 2 år,
gammal herr Erik 40 är, som berättas; item sjätte prästen före honom Store
herr Jon var präst här från sin ungdom och till han dog, en utlefvad man.
På grund af häfd dömde tingsrätten Svedje ödegods herr Mörten till.
Enligt en gammal kyrkoboksantcckning, visserligen delvis utraderad, men
sannolikt äldre än reformatsen, tyckes emellertid »Svedia och Svedjaskogen»
ursprungligen tillhört kyrkan.1 Herr Mörten lät i Trondhjem gjuta
Hammerdals kyrkklocka 1642. På grund af de uppkomna krigsoroligheterna
vågade han dock ej föra henne längre än till Norrlide socken i Norge,
som gränsar till annexet Ström, därifrån hon efter 1645 års fredsslut
afhämtades. Själf begaf han sig på flykten, då svenskarna 1644 ryckte in
i Jämtland och 28 maj 1644 utnämnde Upsala domkapitel dåvarande
komm. dom. Abrahamus i Ramsele till pastor i Hammerdal, på begäran
af landshöfdingen öfver Jämtland H. Strijk och församlingen. Som
emellertid svenska regeringen efter freden beviljade de dansk-norska prästernas
anhållan att få bibehållas vid sina gäll, fick herr Mörten ånyo tillträda
pastoratet, men herr Abraham medförde från Upsala domakpitel 3 maj
1646 en skrifvelse till dn. Martinum med förmaning, att han vedergäller
herr Abraham något för det han gjorde tjänst, när han var bortrymbd.
Vid det därpå infallande prästmötet i Upsala i maj s. å. voro dn Martinus
från Hammerdal och khden Ericus Claudii i Rödön närvarande och
androgo å jämtländska prästerskapets vägnar sina besvär, bland annat om
kvicktionden, som ej utgick i Jämtland; de klagade ock öfver, att bönderna
ej vilja hålla mer än 3 hus i prästgårdarna emot att i det öfriga stiftet
hålles sju o. s. v. För sin egen räkning anhöll herr Mörten, att alldenstund
han måste efterlåta sin antecessoris relictæ till underhåll 4 de bäste
bönderna uti sitt gäll, hans hustru måtte erhålla samma änkeunderstöd
efter hans död. De fingo af kapitlet rådet att hos Kgl. Maj:t andraga de
saker, som angingo höga öfverheten; sedan skulle de få svar på de värf,
konsistorium vidkomma. Huru djupt det gripit de danska prästerna
att ha kommit under ett främmande herravälde, fastän svenska regeringen
1 O. Svensson, anf. arb. s. 25 ff. Handlingarna visa, att denna tradition ej alldeles
stämmer med verkliga förhållandena, men innebär ändock en värdefull bekräftelse på Hammerdals
prästseric.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
