Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEDE
321
ders af Ovikens kyrka från 1626 till 1642 ’/a daler årl. och af de mindre
kyrkorna hälften. Han arrenderade under flera år framåt en liten gård
Väster Backe i Vemdalen.
En dotter Ingrid, g. m. efterträdaren.
8. Oluf Joensson Blix (1642—52), f. 1590 i Skåungs menighed,
i Trondhjems län (enl. ett släktreg.); fadern Jon Olsson Blix var länsman i
Ofvandal 1596—1610, där han löst till sig ett hemman. Sonen skall ha
blifvit stud. i Köpenhamn och varit kaplan i Norge och synes först kommit till
Jämtland för att biträda khden Olof i Offerdal-Alsen. Såsom khde i Hede
uppträder han 3 aug. 1642 i ett af honom utfärdadt intyg om prästbordets
i Offerdal skogsgränser upp mot Ekeberg, sådana de uppgåfvos af en
gammal man, som han skriftade på hans dödssäng. Han uppbar liksom
företrädaren Hede-deputatet samt tredje parten af den s. k. ostskatten,
hvilken han sista gången kvitterade 1651. Han lefde dock inpå jan. 1652,
då ban undertecknat en attest: Olaus Jonæ Isogæus pastor Heidensis in
Herdalia. Vid Offerdals vinterting 31 okt. 1648 upplästes en
arfskiftes-handling mellan Helge Jonsson i Enge samt herr Oluf Jonæ i Hede och
flera hans syskon.
G. m. Ingrid. Då superintendenten P. Steuchius visiterade i Hede 27
jan. 1661 frikallade han hustru Ingrid, herr Olof pastoris relicta, från de
anspråk, åtskilliga kyrkor i Jämtland förmenade sig hafva för den hjälp
hennes sal. man uppburit. Hon uppgifves ha varit dotter till Anders Olavi,
företrädaren.
Barn: Hans Blix, bodde på Messlinge, upptäckte den s. k. Blixgrufvan,
och mycken släkt efter honom påstås finnas i Härjedalen; Maria, g. m.
efterträdaren i pastoratet.
9. Petrus Joh. Fræstadius (1652—66), f. omkr. 1620, af
bondfolk i Fresta by, Gnarps s:n i Helsingland. Inskrefs såsom stud. i Upsala
i maj 1633, men var minderårig, hvarför han ej kunde aflägga
studenteden. Var regem. pastor vid Jämtlands regem., när han erhöll Hede pasto-
haver været beskikket, nu forholdes: da bede vi eder og naadigst ville, at I den Leilighed
förfarer, og saafremt det sig med hans Undcrholds Ringhed saaledcs forholder, skal hannem
gives af hver Kirke saa og Annex, som Formue haver, i Jæmteland og Herdalen, efter soin
til-forn var beskikket, indtil saalængc nogen Tiende eller anden Leilighed falder, hvortil 1 hannem
da paa vore Vcgne haver at forhjælpe for sedvanlig Afgift og siden Kirkerne at være frie for
bemeldte Afgift». Trots denna sista vändning i brefvet, utgick detta anslag fortfarande till
Hedepastorerna ända till senare tid, och borttogs först vid prästlönernas nyreglering på
1870- och 1880-talen. Sà seglifvad kan en kungl, förordning stundom blifva. (Norske
Re-gistr., Hd 6, s. 482.)
21 —22108. Härnösands stifts herdaminne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
