Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
hernösand
skulle ransakas. Emellertid skulle prosten privera honom och dn.
Johannes i Säbrå uppehålla kyrkotjänsten propter vicinitatem (o: för
naboska-pets skull). Den 3 maj 1596 kom herr Laurentius Jonæ inför domkapitlet
och inlämnade icke mindre än 8 bevis dels af borgmästare och råd i staden,
dels af ortens prästerskap, som honom värja ville. Sedan domkapitlets
ledamöter sett de inlämnade bevisen, hoppades de honom vara fri från
beskyllningen, men efter saken var så vidt utropad, och han icke var
lagligen frigjord på rådstugan, så fick han draga hem med bref till fogden,
borgmästare och råd, att de antingen måtte fälla honom eller göra honom
fri, såsom deras kall kräfde; så skulle ock præposito tillskrifvas, att han
tränger uppå dn. Laurenlium, att han går lag, om han vill vara vår
med-bror och blifva vid sin lägenhet. (Udpr. 28/l 1596). Huru denna sak
aflopp är ej fullt klart. Det synes, som om det hela varit fotat på löst skvaller.
1 en redogörelse om förhållnadena inom sitt kontrakt ungefär vid samma
tid hade prosten Olof äfven framhållit den stora vidskeplighet, som
härskade här i Ådalen, och nämnde därvid ock, huru pastoris hustru i Hsand,
hvilken haft stor olycka med sin boskap, fått det rådet af en annan kvinna,
att hon skulle af prästen »taga 3 aflat och gifva thet boskapen i toman
måge; sådant hade henne hulpit». (Udpr. 3l/i 1596.) — I förmånlig dager
framstår, som kändt är, herr Laurentius Jonæ såsom psalmdiktare. År
1591 utgaf han några öfversättningar (21 st.) af latinska medeltidshymner,
»som aff then Påweske surdegen intet smakade, såsom ock några Lutheri
Psalmer», och med denna psalmdiktning fortfor han till sin död, efter att
ha uppdragit åt sin son Haquin att utgifva samlingen, sedan den
undergått granskning af ärkebiskoparne Olof Martini och Petrus Kenicius.
Ur denna senare samling, som utkom år 1619, inflöto rätt många i 1695
års psahnbok, i Wallinska psalmboken af år 1819 färre och betydligt
omarbetade. Laurentii Jonæ samling är tillägnad, utom fogden och
lagmannen samt stadens borgmästare och råd, äfven de samtida khdarne
i Ångermanland, hvilkas namn man sålunda lär känna. Sonen Haquin
uppgifver i bokens företal, att fadern med sina ämbetsbröder och sina
åhörare fört »ett wenlighit omgänge» i alla sina dagar och att han aflidit år
1597. Dock synes han lefvat in på följande året, enär han den 4 april 1598
kvitterat 18 pund spl. för samma år (KA).
G. m. Sighrid Håhansdotter, efterlefvande. (Afkort. Angermanl. 1601, KA.)
Af flere barn endast en son känd: Haquin Laur. Rhezelius, f. i Resele, kgl.
hofpredikant, khde i Riddarholmen, sist prost och khde i Torstuna, Upl., † 1627.
Tr.: Någre andelighe wijsor och I.off-songcr vthsattc aff Laurentia Jona
Ge-stricio Pastore Hernösandcnsi, och förähradhe dygdclighom Danncqwinnom Hustru
Catharina Mårten Oluffsons och Hustru Sigrid M. Hansses, Borgerskor vthi för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
