- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Andra delen /
26

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

26

JOCKMOCK OCH KVICKJOCK

station i Öfver-Torneå; komm. i Holm ii jan. 1908, tilltr. s. å. Utn. khde
i Färlöfs och Norra Strö patronella pastorat i Skåne 1916 med tilltr. 1917.

G. "/• 1904 m. Signe Maria Warholm, f. i Lund "/t 1874, dotter af teol.

prof. d:r Claes Warholm och Marina Mathilda Rudenschöld.

Barn: Ingrid Maria, f. i Ö. Torneå 8/u 1905; Brita Matilda, f. 8/s 1907;

Barbro Kristina, f. i Holm s’/ii 1909; Bengt Petrus Erland, f. al/n 1911.

JOCKMOCK och KVICKJOCK.

(Luleå lappmark.)

I de förslag till ordnandet af Lapplands kyrkliga förhållanden, som de för detta
.ändamål på kon. Carl IX:s befallning ditsända kommissarierna i början af 1600-talet
framlade, ingick som ett led äfven upprättandet af ett pastorat i Luleå lappmark,
hvilken dittills hade lydt under khden i Luleå. Det nya pastoratet blef Jockmock,
som vid utbrytningen från moderförsamlingen år 1607 omfattade hela Luleå lappmark
med lappdistrikten Sirkas, Turpen, Jockmock, Sockjock och Kaitom, hvartill lades
några byar från själfva Luleå socken: Haraldzbyn, Svartlå, Brååker och Heden »på
thett att the prester, som uthj Lappemarken skole boendes blifue, måge deste bettre
kunne underholle sigh och kyrckiorne wärde widh macht holdne».1 När det kom
till Gustaf II Adolfs kännedom, att kyrkoherden i denna, liksom andra nybildade
lappförsamlingar (jfr Arvidsjaur), i strid mot hvad ursprungligen varit afsedt,
föredrog att bo nere i kustlandet och endast två gånger om året vid marknadstiderna
brukade bestrida själavården i sin församling, upphäfde han 11 febr. 1617 pastoratets
själfständighet och lät Luleå lappmark återgå som annex till moderförsamlingen.

Den första kyrkan i Luleå lappmark började uppföras vid Jockmocks lappby
år 1606. Enligt kommissarien Dan. Hjorths den 28 april s. å. afgifna berättelse
hade under vintern så mycket timmer framförts, som behöfdes för att uppbygga
kyrkan och kronans tullbod. Lappar från de andra byarna hade flyttat samman
till Jockmocks marknadsplats och där bildat liksom en liten stad. I juli 1607
rapporterades, att kyrkan var färdig samt försedd med näfvertak och pålagd takved.
Af inredningen fanns altare, predikstol, bänkar, golf och dörrar. Till konungen
ställdes en underdånig begäran om klocka, kalk och mässekläder, som ännu fattades.
Prästgården var under uppförande. Att kyrkan icke blifvit så prydlig och väl
uppbyggd berodde på oenighet mellan de båda Luleåkapellanerna Lars Olai och Christoffer
Nicolai, hvilka haft med bygget att skaffa, hvarför order gifvits att afrifva taket och
ge det en riktigare proportion. I stället för en kapellan herr Lars i N. Torneå och
ofvannämnde Lars Olai, som efter hvarandra varit utsedda till khdar i det nya pastoratet,
förordnades till

FÖRSTE PASTOR I JOCKMOCK

i. Christopher Nicolai (1607—17). Han bodde på sitt hemman i
Bredåker i nuvarande Neder-Luleå socken och undertecknade såsom 2:dre

1 Handl. rör. Skandinaviens liist. D. 39. Sthm 1858, s. 222.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/2/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free