Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 JOCKMOCK OCH KVICKJOCK
kapellan i Luleå Upsala mötes beslut år 1593. Den 15 apr. 1607 erhöll
han kgl. bref att vara khde i Luleå lappmark och att i lön uppbära 72 t:r
spl af Västerbottens kyrkotionde. Ärkebiskopen Olof Martini skrifver
två dagar senare till församlingen och uppmanar den att mottaga och
bemöta honom som sin själasörjare. Vid ärkebiskop Kenicii visitation
i Luleå 18 juli 1616 var herr Christopher närvarande. (Luleå ka.)
Till följe af pastoratets återförening med moderförsamlingen 11 febr.
1617 blef khden satt på indragningsstat, och i kraft af kgl. bref 22 okt.
s. å. fick herr Christopher, »som varit brukadt till lappepräst», uppbära
8 t:r spl årligen samt åtnjuta sitt skattehemman Bredåker fritt. Han
lefde ännu i början af år 1625, enär han 20 febr. s.å. kvitterat sin spannmål.
Hans efterlefvande hustru Sara skänkte i testamente efter mannen till Luleå
kyrka »een Svensk Biblia effter gambla trycket».
Länge dröjde det ej, innan behofvet af i lappmarken stationerade präster ånyo
gjorde sig gällande, och redan 1638 finner man en med kronomedel aflönad predikant
anställd i Jockmock. Enligt kgl. brefvet 27 sept. 1673 skulle Luleå lappmark i likhet
med de andra nordligare lappmarkerna definitivt afskiljas från sin moderförsamling vid
kusten, men verkställigheten häraf skedde här först 20 år senare, då Jockmock
förklarades för regalt pastorat genom kungl, bref 1693. De lappredikanter, som mellan
1638—94 tjänstgjorde här uppe, återfinnas under Neder-Luleà, hvars kyrkoherdar
under samma tid uppburo tionden af Luleå lappmark, undantagandes byn
Turpen-jaur, därifrån tionden under perioden 1641—65 utgick till khden i Arjeplog som
förbättring af hans lön.
Sedan silfvermalmsbrytning påbörjats vid de af lappar upptäckta fyndigheterna
Kedkevare och Alkavare samt en hytta för malmens förädling 1661 uppbyggts vid
det fem mil därifrån belägna Kvickjock, anställdes här en brukspredikant, som
af-lönades af bergsstaten. Bruksrörelsen gaf så pass ökad betydelse åt denna trakt, att
khden i Jockmock genom kgl. resolution af 5 jan. 1696 förflyttades till Kvickjock
efter indragning af brukspredikantbefattningen, och Jockmock i stället gjordes till
annex med en där bosatt komminister, till hvars aflöning anslogs det genom
indragningen af khdcbefattningen i Arvidsjaur år 1700 ledigblifna löneanslaget (se D. 1, s.
100). Khden i Kvickjock fick såsom löneförbättring uppbära bruksprcdikantlönen
äfven sedan driften vid silfververket år 1703 nedlagts, dock med skyldighet att till
komministern i Jockmock afstå 8 t:r spl och 10 dlr, en afbränning som med tiden
blef ganska betungande. Som en praxis under den följande tiden gjorde sig gällande,
att pastor vintertiden på året skulle vistas i Jockmock, och denna anordning
naturligen medförde besvärliga och kostsamma flyttningar, förordnade
Lappmarksdirektionen 23 nov. 1796, att pastors stadigvarande bostad skulle blifva Jockmock och
komministerbefattningen bindas vid Kvickjock som annexförsamling.
I Jockmock inrättades en lappskola, som öppnades 1732. Skolmästartjänsten
var mellan åren 1765—96 förenad med komministraturen i Jockmock, under åren
1796—1847 med khdcbefattningen därstädes samt under tiden 1855—79 med
komministerstjänsten i Kvickjock. Sistnämnda år flyttades skolan åter till Jockmock
och fick egen föreståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
