Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
JOCKMOCK OCH KVICKJOCK
Redan i skrifvelse 9 apr. 1695 besvärar sig khden herr Matthias Groth hos
konsist. öfver den gamla kyrkans i Jockmock »släta» tillstånd under framhållande, att
hon både till väggar och tak var mycket förfallen, och anhåller om beviljande af en
kollekt för att kunna fullfölja en påbörjad reparation. Vid en besiktning 15 febr.
1740 anfördes, att den 21 ’/« aln. långa, iol/i aln. breda kyrkan var bristfällig och
att det kräfdes en dubbelt så stor kyrka för att rymma det stora antal församlingsbor,
som särskildt vid marknaderna samlades för att åhöra gudstjänsten. Fördenskull
byggdes den ännu kvarstående kyrkan år 1753, uppförd af furutimmer på en alnshög
stenfot, till formen aflångt åttkantig, 24 aln i längd utom sakristia och vapenhus
och 16 aln. i bredd, med spåntäckt tak.
1 Kvickjock hölls till en början gudstjänst i den s. k. Hyttekyrkan, en större
sal, sammanbyggd med de öfriga brukshusen. Vid 1740 års visitation voro de
sistnämnda alldeles förfallna, hvarför äfven gudstjänstlokalen lutade till sitt fall. Behofvet
af en bättre tillgodosågs genom en ny kyrka, som på närbelägen plats för en kostnad
af omkr. 2,350 dlr upptimrades 1761—63. Den var 14 aln. lång och 12 aln. bred,
oberäknadt vapenhus och sakristia, hade en 6-kantig predikstol med vridna
hörnstolpar samt en år 1663 gjuten klocka med inskriften Soli Deo Gloria. Ett nytt
kapell, hufvudsakligen uppbyggdt med statsbidrag, har här invigts 7 juli 1907.1
Ett lappkapell uppbyggdes år 1786—87 vid Alkavare, med af
Lappmarksdirektionen beviljadt anslag. I senare tid har ett kapell uppförts vid Puoltaure 1907.
LAPPREDIKANTER
i Jockmock 1638—1693, se Neder-Luleå.
PASTORER BOENDE I KVICKJOCK.
2. Matthias Jonæ Groth (1694—1710). Under den orkeslösa
lappredikanten Anders Marci Grubbs2 sista tid hade klagomål inkommit
öfver, huru jämmerligt det tillgått med gudstjänstens förrättande i
Jockmock. När Grubb blifvit oförmögen att vidare tjänstgöra, och Jockmock
1693 förklarats för regalt pastorat, tog Hsands konsist, under ompröfning
tillsättning af khdetjänsten. I domkapitlets protokoll 17 jan. 1694 heter
det: »Discurerades om Luleå lappmark, hvem dit skall förordnas: så
namn-gifver hr præsul dn Matth. Groth såsom den tjänligaste; frågar fördenskull
hrr consistoriales, om de icke ville samtyckia till dennes promotion eller
kunne gifva något bättre förslag. Då svarade de ock enhälligen, samtyckte
dertill, att dn Groth måtte dertill komma så för sin skicklighet, lärdom
och lefverne, som frimodighet att kunna handtera sådant folk». Med kgl.
fullmakt af 21 mars 1694 tillträdde han pastoratet mot att han till sin
1 Afbildning af Jockmocks kyrka, se STFÄ 1898 s. 136, Kvickjocks ib. 1902, 1908 s. 142.
3 Se Neder-Luleå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>