Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
J UCKASJÄRVI
jock 9 juni 1899, tilltr. genast, erhöll transport till denna nyinrättade
komministratur i Jockmock 21 mars 1903, tilltr. genast. Senare utn.
till komminister i Luleå stad 1 juli 1914, tilltr. genast. Fängelsepred.
sedan 1915, lasarettspred, sedan 1917, ordf. i Luleå fattigvårdsstyrelse
sedan 1916, stadsfullmäktig.
189g m. Ester Maria Andrié, (. i Fjällsjö */* 1876, dotter till
inspektören i Ström John Fredr. Andree och Maria Bengtson.
Barn: Helge Teodor, f. i Kvickjock ’/’ ’900, anställd v. Sv. Handelsbanken
i Luleå; Nils Johan, f. */10 1901; Inez Maria, f. "/10 1902; Klas Henrik, i. i
Jockmock 1904; Greta Johanna, f. "/a 1906; Ingrid So/ia och Gerda Kristina, i.
"/it 1908.
JUCKASJÄRVI.
(Torneå lappmark.)
Torneå lappmark1 räknades ursprungligen i likhet med de öfriga nordliga
lappmarkerna till kustförsamlingen med samma namn. Bland andra bevis på den
omsorg, Gustaf Vasa ägnade lapparne, må anföras att ban i ett öppet bref 24 jidi
’559 (KGK) befallde sin troman herr Michill AT., antagligen dåvarande khden i
Torneå, att fliteligen vinnlägga sig om lapparnes kristliga upplysning och
omvändelse. Vid ordnandet af Lapplands kyrkliga förhållanden i början af 1600-talet
enligt de af Carl IX ditsända kommissionernas förslag, bestämdes det, bland annat,
att Torneå lappmark skulle bilda eget pastorat med kyrkoherde bosatt vid Tenoteki
(Enontekis), där kyrkan äfven skulle anläggas. Enligt kommissarien Daniel Hjorts
lierättelse af 28 apr. 1606* voro förberedelserna för kyrkobygget då klara och präst
redan utsedd (se inledn. till Karesuando). Då emellertid lapparne i de två förnämsta
byarna Tingwara och Seggwara i västra delen af ifrågavarande lappmark funno det
besvärligt att sommartiden föra sina döda den långa och pä grund af de många
älfvarna och kärren svårframkomliga vägen till Tenotekis kvrkplats, hade de begärt
att på egen bekostnad få bygga sig ett kapell vid Simojärvi, som låg midt emellan
nämnda byar. Tillstånd härtill gafs i en instruktion 20 okt. 1606 med föreskrift, att
dessa lappar vintertiden skulle besöka moderkyrkan i Enontekis och att prästen,
när tillfälle kunde gifvas, skulle infinna sig till Simojärfvi kapell för att där hålla
tidegärd.
Det gick med detta som med flertalet öfriga lappmarkspastorat, att det efter en
första, mycket kort själfständighetsperiod återförenades med sin moderförsamling,
Nedcr-Torneå, ett förhållande, som i föreliggande fall varade till 1670-talets början.
1 Denna lappmark omfattade till en hörjan äfven Kemi lappmark, som därifrån
åtskiljdes ’% 1633. (Jac. Felimä», Anteckningar under min vistelse i Lappmarken. 3. Hfors 190O,
s. 681.)
ä Handl. rör. Skand. hist. 39. s. 191.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
