Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUCKASJÄRVI
45
Vid den definitiva afsöndringen af Torne lappmark, som ägde rum med anledning af
kgl. bref 26 sept. 1673, gjordes det gamla kapellet vid Simojärvi till moderkyrka i
Juckasjärvi pastorat, som till annex fick den ursprungliga moderförsamlingen
Enontekis med cn där stationerad komminister. Samtidigt undantogs den nordligaste
delen af Torne lappmark till ett särskildt pastorat Kautokeino med Utsjoki som annex.
Inom Juckasjärvi nuvarande område låg ett gammalt lappkapell: liounata,
hvars ålder är oviss, men 0111 hvars öden prof. K. B. Wiklund lämnat en uttömmande
berättelse.1 Traditionen änger, att det lilla kapellet blifvit af 3 lappska bröder på egen
bekostnad uppfördt, möjligen redan på Gustaf Wasas tid. Gudstjänst hölls därstädes
en och annan gång af prästerna i Enontekis. Kyrkan, som var påtänkt att rifvas
redan 1688, fick dock kvarstå till år 1796, då hon för 4 rdr köptes af Torneå handlande
och flyttades samt degraderades till hvilstuga på deras färder till Norge. Hennes
ursprungliga plats utmärkes med ett korsprydt stenkummel, som på föranstaltande
af landshöfd. O. von Sydow restes år 1914.
En del af Juckasjärvi område afgick år 1745 till det nybildade Gellivare
pastorat, och enl. kungl, bref 26 juni 1747 skulle Enontekis annexförsamling från och med
1748 utgöra eget gäll. Tyngdpunkten i Juckasjärvi pastorat har sedan tvänne gånger
förflyttats, först på 1840-talet, då ny kyrka byggdes i den 6 mil nedanför vid
Torne-älf belägna byn Vittangi, dit äfven pastorsbostället förlades enl. kgl. bref 25 jan. 1843;
senare gången år 1912, dä pastor, skolstyrelse och andra ecklesiastika myndigheter
enl. kyrkstämmobeslut (> aug. 1911 med bibehållande af pastoratets enhet togo sitt
säte i Kiruna, sedan Loussavara-Kirunavara grufaktiebolag erbjudit sig att på egen
bekostnad där uppföra kyrka och prästgård. I samband härmed bestämdes, att
pastoratets östra del skulle bilda annex med komminister i Vittangi, samt en
kommi-nistratur inrättas vid Kiruna grtifsamhälle och ytterligare en vid Juckasjärvi. Den
nuvarande organisationen inom församlingen har, såsom synes, inträdt efter
Hernösands stifts delning.
Den första kyrkan vid Juckasjärvi var, som ofvan nämndt, det på lapparnes
enskilda bekostnad uppförda kapellet vid Simojärvi. Enligt de kungl,
kommissariernas rapport var det icke färdigt i juli 1607, men beräknades bli fullbordadt under
sommarens lopp.2 Vid midten af iöoo-talet företogs därå en reparation, som vid
tinget i Juckasjärvi 29 jan. 1655 uppskattades till 300 dlr jämte kosthållning,
som belöpte sig till ’/t våg af hvar skattlapp, hvilket lapparna i gemen samtliga
bejakade att vilja betala. 1 arbetet ingick spånläggning af taket.
Ar 1726 uppfördes nv kyrka, hvilken restaurerades 1785,3 men sedan den nya
kyrkan i Vittangi 1846—49 kom till stånd, inskränktes gudstjänsten i den gamla till
endast 2 gånger 0111 året. Vid de reparationsarbeten, som i den sistnämnda
utfördes 1907, anträffades under golfvet rester af en mängd lik, märkligt nog äfven
efter lappar. Kiruna kyrka invigdes 8 dec. 1912.
Då Juckasjärvi församlings kyrka förlades till Vittangi, måste prästgård ock
inrättas där. Genom kgl. bref 23 mars 1849 förordnades, att khdcbostället vid gamla
kyrkan skulle, efter att ha bestämts till mantal och ränta, utbjudas till offentlig
auktion, och af de influtna medlen motsvarande hemman inköpas vid Vittangi.
Auktionen 21 jan. 1851 inbragte 1,173 rc^’r >6 sk. banco. Köpeskillingen för det nya präst-
1 Rounala kyrka. Uppsala 1916. 4:0.
2 Handl. rör. Skand. hist. 39, s. 250.
3 Juckasjärvi kyrka är avbildad i STFÄ för 1902 och 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
