Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
I.YCKSELE
närmaste efterföljarna i skoltjänsten Jacobus Maihia Bachius, hvilken prästvigdes
11.140 (sekapellaner i Umeå landsförsamling) och Olaus Stephani Gratin, som, sedan
Lycksele församling med anledning af kgl. brefvet 27 sept. [673 återfått sin
själfständighet, utnämndes till khde härstädes (se nedan).
Ar 1734 var den första träkyrkan så förfallen, att en ny måste uppföras. Hon
fullbordades två år senare, låg alldeles invid den gamla kvrkplatsen och var till formen
åttkantig, de båda långsidorna mätande inemot 15 alnar och öfriga sidor 7 alnar.1
För täckande af en skuld i byggnadskostnaden à 1,500 dlr, beviljade K. Maj:t en allmän
kollekt 16 aug. 1737.s Denna kyrka, hvars grundstenar ännu finnas kvar på den
s. k. »Gam mel platsen», användes till 1799, då nuvarande stenkyrkan belägen en km
därifrån var färdig att tagas i bruk. Den genomgick 1850 en grundlig reparation
och har nyligen undergått en omfattande af speciellt sakkunniga ledd restaurering,
hvars fullbordande firats 25 nov. 1923.
Den äldsta af de många dotterförsamlingar, som utbrutits från Lycksele
pastorat är, Sorsele, som 1674 gjordes till annex och genom kgl. bref 17 maj 1821 afgick
som eget gäll. Det första kapellet synes emellertid ha legat vid Illesnöhle eller
Alles-nuole, nuvar. Gillesnuole vid västra ändan af Storvindeln. Det torde ha öfvergifvits
omkring år 1693, då deri första kyrkan på Sorseleholmen efter allt att döma uppfördes
men återupprättades 1750 och 1795.
Stensele kapellag inrättades enl. kanslistyrelsens bref till domkapitlet i Hsand
17 maj 1815 och afskildes genom kgl. bref 3 okt. 1822 till eget pastorat jämte Tärna
kapell, som uppförts redan 1762 för lapparnes behof.
1 Örträsk byggdes med kgl. medgifvande af 29 dec. 1842 ett kapell, där särskild
predikant enligt kgl. bref 29 sept. 1848 skulle anställas, hvarefter församlingen 10
aug. 1887 afskildes till eget lappmarkspastorat.
Inom Lycksele pastorats gränser har utom nu nämnda kapell funnits ett litet
lappkapell, kalladt Vila, Villa eller Väila, för hvars tillkomst och öden professor
K. B. Wiklund redogjort i en uppsats: »lin försvunnen Lappkyrka i Tärnafjällen.»3
Detta kapell byggdes förmodligen pä tillskvndan af den framstående norske
lappmissionären Thomas von Westen af norska Kanenlappar våren 1723. Genom 1751
ars gränsreglering mellan Sverige och Norge kom det att tillfalla Umeå lappmark,
men betjänades ännu en tid af norska präster. För svenska förhållanden låg det för
otillgängligt och lämnades snart åt sitt öde.
Senare har en komministratur inrättats i Björkselc.
KYRKOHERDAR.
2. Olaus Stephani Graan (1673—90), f. af lappska föräldrar,
sannolikt i Lycksele, i hvars lappskola han utan tvifvel inhämtade de
fcrsta lärdomselementen. Han uppgifves ha blifvit student i Åbo, tydligen
med orätt, ty af företalet till det Manuale Lapponicum, han senare utgaf,
1 En situationsplan öfver gamla kvrkplatsen och afbildningar af kyrkorna förekomma
i tidn. Västcrbottenskuriren 1923, n. 64.
s Hdpr. 2,/>o 1737.
3 Intagen i tidn. Uniebladets julnummer. Umeå 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
