Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYCKSELE
129
framgår, att han åtnjutit kungl, stipendium under sina studier vid akademien
i Upsala, ehuru hans namn ej återfinnes i studentmatrikeln. Däremot
förekommer han bland de studiosi, som inskrefvos i Hsands gymnasium
vid dess öppnande hösten 1650, hvadan ban sålunda där synes fullbordat
sin teologiska utbildning och kort därefter prästvigts. Utn. 1655 till
komm. i Åsele, som då ännu var annex till Anundsjö, och år 1657 till
predikant och tillika skolmästare vid Skytteanska skolan i Lycksele.
Vid lappmarkernas definitiva afskiljande till egna församlingar år 1673
skall han ha undfått konsist, fullmakt att vara pastor i Umeå lappmark,
tydligen med bibehållande af skolmästaretjänsten. I sitt betänkande af
15 mars 1686 angående kristendomens upphjälpande i Lappmarken
skrifver Hsands konsistorium: »Umeå har nu en infödd till Rectorem scholæ
oc pastorem uti hr Olaum Steph. Graan, som in illa gente förer ett rart
dygdelefverne; han har under sig en annan komminister och född lapp,
som idkar sitt modersmål». Genom kgl. bref 3 maj 1686 afskildes
emellertid skolmästartjänsten från pastorsbeställningen. Pastor Graan var en
exemplarisk man både i lärdom och lefverne, skicklig och arbetsam,
hvarom äfven hans tryckta arbeten bära vittne. År 1668 9 okt. utanordnades
150 dlr s:mt till honom för det arbete, han haft med lappska psalmbokens
transferande. Han måste ha aflidit i slutet af år 1690.1
G. m. Anna Mört, hvilken ss. änka af kronan uppbar 20 t:r spl. årligen.
Barn; Nils, i. 1660, pastor i Lycksele n. 4, se nedan; Christofer, f. 1662,
komm. i Umeå landsförs.; en dotter g. m. pastor Magnus Bång, faderns
efterträdare.
Tr.: Enfaldige och korte Frågor sampt Swar, aff Thesauro cathechetico Paulini,
sarnmanhemtade för Lapparnas Ungdom til nyttigh och Gudeligh Information vthi
thoras Christendoms stycker i Lychzela Vhmeà Lappmarck, på Lappeske Tungomålet
förwändt och sammanfattat. Sthm 1668. — Manualc lapponicum, som innehåller
Ewangelia och Epistler modh Collecter och Böner, sampt the brukeligeste Psalmer . . .
Transfererat och affsatt på Lappeska Tungomåålet. ib. 1660.
3. Magnus Joh. Bång (1692—99), f. i Medelpad, stud. i Upsala
15 okt. 1671, apologist i Hsands skola, komm. i Umeå stad 1678; tilltr.
som pastor i Lycksele 1692. På grund af okunnighet i lappska språket
använde han sig af tolk. Stadsnotarien i Umeå Marcus Bostadius
besvärar sig 1693 i konsist, öfver khden i Lycksele Måns Bång, som kallat
honom ljugare och menedare, och hade för afsikt att lagföra honom. R.: Hr
Bång får bref, att han hellre söker genom amicabel composition än process
1 Landshöfd. Gotth. Strijk utanordnar 15 nov. 1690 till khden vid Lyckselet i Umeå
lapmark Hr Olof Gran 27 dlr s:mt och 40 t:r spl, och s. d. till capeUanen vid Illesnöhlc i Umeå
1. hr Hinrik Lappo 20 dlr 8 öre s:mt och 30 t:r spl. (KA, Sandbergs saml. Yy 24408.)
9 — 23310. Härnösands sli/ts herdaminne. Del. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
