Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYCKSELE 133
gossarna och bekostade deras skolgång i Piteå. Efter hans död 1712
blefvo de på hans änkas friherrinnan Helena Totts anmodan sända till
Stockholm, där de sattes i Storskolan och äfven sedermera underhöllos i
Upsala jämte hennes egna söner efter att ha 6 sept. 1715 blifvit inskrifna
vid universitetet. Bland de lärare, hvilkas undervisning P. Fjellström
här åtnjöt, nämnde han med särskild tacksamhet domprosten teol. prof.
Djurberg, som ifrigt och varmt uppmanade honom att ägna sitt lif åt
lapparnas kristliga upplysning med citatet Lucas 22:32: »När du omvänder
äst, så styrk dina bröder». Efter en till hembygden år 1718 företagen resa
blef han 10 okt. s. å. utn. till skolmästare i Lycksele och tilltr. 1 maj
följande år. Denna befattning förestod han med synnerlig framgång i 20
års tid, ehuru hans ekonomiska fördelar icke voro särdeles lysande. Under
denna tid förehade han flera af de arbeten, som skulle komma att kraftigt
bidraga till stadgande af ett lappskt skriftspråk. Närmast till tjänst
för lappmarkens präster hade han på prosten Z. Plantins i Umeå tillstyi kan
uppsatt ett Vocabularium sueco-lapponicum. Vid ett besök i Lycksele
år 1734 visade landshöfding Gyllengrip stort intresse för detta arbete,
och då Fjellström vid samma tillfälle framhöll nödvändigheten af att ge
ortografisk stadga åt de olika lappska dialekterna, innan man kunde
tänka på en öfversättning af Nya Testamentet, förståelig i de vidt skilda
lappmarkerna, och fastställandet af ett gemensamt kyrkospråk,
anmodade landshöfdingen honom att uppsätta ett betänkande öfver denna
sak, hvilket sedan framlades vid påföljande riksdag. Följden blef, att
skolmäst. Fjellström redan 1736 från Kansli-kollegiet erhöll ett
förstän-digande att fortsätta med ordboksarbetet och tillstånd att enligt sin
egen begäran på allmän bekostnad få företaga en resa genom lappmarkerna
för studiet af de särskilda dialekterna. Resan företogs vintern 1737.
Följande år utkommo på trycket tre af hans arbeten, däribland hans
lappska lexikon och en lappsk grammatik. För att öfvervaka tryckningen
uppehöll han sig i Sthm, där hans skrifter under den pågående riksdagen
väckte mycket intresse för lappska missionen samt föranledde, att han
fick mottaga det viktiga uppdraget att öfversätta Nya Testamentet till
lappska. Som en förberedelse till detta grannlaga värf utgick Hsands
konsistorii befallning 5 mars 1740 till prästmännen i lappmarkerna
June-lius i Kautokeino, Ganander i Enontekis, Læstadius i Arjeplog och
Fjellström i Lycksele att öfversätta Episteln till Titus hvar på sin lappmarks
dialekt, hvarjämte åt gymnasisten Paul Samelin gafs till uppgift att
öfversätta samma epistel efter Luleå lappmarks dialekt. Redan 9 juni hade
dessa öfversättningsprof inkommit till konsist, och öfversändes samtliga
till Fjellström med begäran, att han pä grund af verkställd jämförelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
