Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132
LYCKSELE
skulle sig utlåta, »huruvida en sådan version måtte kunna utarbetas,
som af alla lappländare må förstås, eller hvilken dialekt härtil månde
tiänligast vara». Efter två sammankomster hållna under hösten 1743
och i Umeå april—maj 1744 för lappska skriftspråkets reglerande, vid
hvilka, utom Fjellström, ett par andra delegerade deltogo, fastställde
konsistoriet det språkliga resultat, hvartill dessa kommit, och härigenom
kom hufvudsakligen sydlappskan att blifva det gällande skrift- och
kyrko-pråket, dock mot liflig protest af Ganander, som yrkat, att nordlappskan
borde lagts till grund.1 Emellertid hade Fjellström 21 mars 1739 utnämnts
till khde i Lycksele, men fortsatte icke dessmindre med outtröttlig ifver
sina språkliga arbeten, särskildt sedan han för detta ändamål erhållit ett
årligt gratial af 100 dlr samt en med offentliga medel af lönad adjunkt.
År 1744 utkommo icke mindre än 5 arbeten af trycket. I den d. å. utg.
Lappska Psalmboken finnas 29 psalmer öfversatta af honom, hvilka till
större delen äfven inflöto i de därpå följande, 1786 och 1849 utgifna
psalmböckerna. Flera gånger kallades han af andra församlingar till khde,
men afböjde kallelserna. Prost och visitator 1755. På ett rastlöst sätt
skötte han sitt herdakall och sin församling. Kyrkan, som kort före
hans tillträde blifvit uppförd, fullbordades till sin inredning och erhöll
nya klockor. Men äfven olyckor tillstötte. Prästgården nedbrann 19
maj 1758 jämte större delen af hans bibliotek och egendom, och dess
uppbyggande vållade honom rätt mycket bekymmer. Han var af
muntert och gladt lynne, men led under många år af svår andnöd, så att han
flera veckor å rad måste tillbringa nätter och dagar sittande i en länstol
för att ej kväfvas. Afled af vattensot 30 juni 1764 och begrofs af
komm. Isr. Lindahl i Umeå. Ibland lappmarkens prästerskap intager
prosten Fjellström ett märkligt hedersrum. Rättskaffens, upplyst och
arbetsam har han genom sina arbeten kraftigt befordrat den svenska
kyrkans mission bland lapparne, och att lappmarksprästerna från och
med hans tid allmänt voro mäktiga detta språk är till stor del
Fjell-ströms förtjänst.2 Hans porträtt förvaras i Lycksele kyrka.3
G. 1) "/t 1719 i Piteå m. Margareta Burman, dotter till tullnären därst.,
Erik Burman och Anna Tornæa, prostdotter fr. N. Torneå; † ’/t 1733.
2) m/3 1735 m. Catharina Sjöberg, dotter af khden Er. Sjöberg i Åsele, † i
Jockmock ls/« 1783, begr. i Lycksele.
Barn i för-a giftet: Anna Agata, f. "/« 1721, g. m. cftertr. khden Er.
Lindahl; Catharina, i. 1722, g. m. prosten P. Högström i Skellefteå; Erik, f. 1725
1 Jfr E. Haller, Sv. kyrkans mission i Lappm. s. 89.
2 E. Haller, anf. arbete. I. Lindahl, Prosten herr Pehr Kjellströms lefnadslopp. Sthm
1765-
5 Återgifvet i Bergqvist och Svenonius, Lappland, Sthm 1907—08, s. 155.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
