Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neder-luleà
193
öfver församlingens gamla herdar, liksom ock kyrkarkivet gömmer åtskilliga
intressanta permebref.
Närmare underrättelser äro att hämta ur följande tryckta arbeten: Om
Neder-Luleà kyrka. Ur gamla papper af J. A. N[ordbcrg], Luleå 1905 och samma förf:s
Medeltidsmålningarne och altarskåpet i Nederluleå kyrka, ib. 1910. Predikstolen
och altarskåpet äro afbildade i: Från Nordanbygd, bilder från Norrbotten julen 1895,
Sthm fol., m. text af T. H. S[vartengren].
KYRKOHERDAR.
1. Dominus Johannes Caroli [1408—25] var redan förstnämnda
år kirkioprester i Luleå, hvilket framgår af ett vid häradstinget i Luleå
af häradshöfdingen i Norrabutn Pedhar Diäkn 30 juni 1409 utfärdadt
dombref, som förvaras i Luleå kyrka. Frågan gällde besittningen af en ö
Brändö, som då låg nästan landfast utmed kyrkobordet i Luleå, så att
knappt en fiskebåt flöt där emellan. Kyrkoherden och hans granne
Sigurd framhcllo, att ön af ålder legat under kyrkbordet, ehuru den året
förut olagligen fråndömts dem, då »herr Jönis ey til swars war». En
tillsatt tolfmannanämnd vittnade nu ock, att nämnda ö gemensamt ägts af
kyrkobordet och dess granne »prest epter prest fraa hedindomen».
Emellertid tvistades om denna besittningsrätt ännu under åren 1480, 1491
och 1507. Khden synes varit ganska förmögen och under de senare åren
af sin lefnad vistats i Stockholm. Han kallas år 1422 ännu curatus i Lulo,
dà ban inköpte en gård eller 3 stenhus på Södermalm i Sthm och gifver
dem till en prebenda vid själaaltaret i Storkyrkan.1 Dominus Johannes
Karoli in Lula blef äfven år 1425 broder i Helga Likarna gillet i Sthm, enl.
gillets ännu bevarade medlemsförteckning. Han ombestyrde ock
anskaffandet af en kommunionkalk till Piteå kyrka.
2. Dominus Johannes Jwari de Lula, [före 1446] kanik och
syssloman vid Upsala domkyrka. Under hans ämbetstid inträffade
ärkebiskop Nicolaus Ragvaldi visitation år 1445, dä Luleå borna 29 juni
utfärdade ett med ärkebiskopens sigill bekräftadt bref, hvari de förbundo
sig »hwar en persona, man oc q winna, pilter oc pigebarn» i socknen att
till Upsala domkyrkas byggning årligen betala en penning, på grund af
ett gjordt löfte, då pesten härjade här 1440, och de därigenom blifvit
från sjukdomen förskonade. [Peringskiöld, Monumenta Uplandica 1, s. 54).
Han afled 1446 och ligger begrafven i Upsala domkyrka, (ib. 2, s. 255).2
1 Stockholms stads jordebok, utg. af H. Hildebrand, 1, s. 446
1 G räf stencil bär följande inskrift: Hic sepultus est Dominus Johannes hvari de Lula,
olim canonicus et Yconoinus Upsaliensis, qui obiit Anno Domini MCDXLVI. —
13 — 23310. Härnösands sti/ts herdaminne. Del II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
