Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
PITEÅ LANDSFÖRSAMLING 68
han talar i förordet till sin 1619 utgifna lappska sängbok, däri han tackar
konungen för sin återvunna befattning, ett yttrande som af vissa äldre
författare ansetts som bevis för, att han någon tid varit afsatt från sitt
ämbete, dock som vi funnit med full orätt. Samma år som sångboken
utkom en lappsk ABC-bok, likaledes utarbetad af herr Nils, och dessa
böcker ha äran att vara de första tryckta arbetena på lappska språket.1
På ett mera direkt sätt kom khden att ingripa i lapparnas kristliga
uppfostran genom det uppdrag han 24 sept. 1617 erhöll af Gustaf II Adolf,
att i Piteå prästgård enligt eget åtagande inrätta en lappskola, där 6
lappynglingar årligen skulle åtnjuta instruktion i bokliga konster och erhålla
föda och kläder till sin nödtorft. För ändamålet efterlät konungen honom
all behållen tiondespannmål från Piteå socken. Anslaget, som han uppbar
ända till sin död, varierade mellan 61 och 101 t:r årligen. Meningen var
att en del af dessa lappgossar sedan skulle kunna fortbildas till präster
för att på så sätt ernå framgångsrikare resultat af den kristliga
missionsverksamheten i Lappland. Det hade sig emellertid ej så lätt att fängsla
markernas fria söner vid skolbänken. Vid herr Nils’ frånfälle gjordes
anmärkning af de kgl. kammarråden, att i stället för sex lappynglingar
endast tre funnos kvar i skolan, och det ställdes till förklaring, huru därmed
förhölle sig. Svaret, ehuru okändt, är lätt att ana. Ledarskapet för skolan
öfverläts på efterträdaren, men den flyttades snart inom lappmarkens
egna gränser för att med större möjligheter framträda under namn af
Skytteanska skolan i Lycksele. Genom tillkomsten af Piteå stad 1621
fick khde Nils sig äfven anförtrodd närmaste vården om stadsförsamlingen.
I likhet med sin fader dref han handel med lapparna och upptages 1613
bland de birkarlar, som erlade tull, ehuru regeringen 1611 förbjudit
prästernas sysslande med dylika affärer. Prästfamiljen stod också en tid i
affärsförbindelse med den namnkunnige Upsalaprofessorn Johannes Messenius.
I en »Underwisning för mina eländiga barn», som denne 29 juli 1626 under
sin fångenskap på Kajaneborg upptecknat förekommer, bl. a.: »Herr Niels
i Pijta är mig skyldig till 42 daler för några t:r miöl, them hans son Anders
af mig bekom åhr 1615, som handskriften utwisar». Det är ock bekant,
att när Messenius år 1635 befriades ur sitt fängelse, fick han tillstånd att
såsom vistelseort välja mellan Piteå och Uleåborg, ehuru han föredrog
sistnämnda stad, där han ock ett år senare afled. Khde Nils Rehn beklädde
prostämbetet i norra kontraktet åtminstone från år 1615 till sin död, som
inträffade i maj 1628. Eftermälet lyder »att han var nitisk om Guds ära
i gemen och i synnerhet om lappskolan i Piteå».
1 Närmare härom, se A’. B. Wiklund, De första lapska böckerna. Nord. tidskr. f.
bok-och biblioteksväsen, IX, s. 13 (1922).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
