Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PITEÅ LANDSFÖRSAMLING
67
Af barnen äro kända: Nicolaus, faderns efterträdare som khde; Anders
Andersson, som 1593 nedsändes till hertig Carl med en lagbok och ett
vittnesbesked rörande gränsrån, är 1601 ägare af hemmanet Hamnen i Öjebyn och
kronoues lappfogde öfver Pite lappmark. Äfven en icke namngifven dotter
omtalas.
8. Nicolaus Andreæ Rhen (1600—28), son till företrädaren,
uppges ha varit född på fädernehemmanet Hamnen i Öjebyn. Efter
föregående studier prästvigd år 1581 blef han förmodligen kort därpå faderns
medhjälpare, bekräftade sås. kapellan i Piteå Upsala mötes beslut 1593
och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på
offentligt uppdrag deltog i gränskommissionens arbeten. Han intygar nämligen
1596, att årets kyrkekornslängd brunnit upp, då han nästförlidne vår
miste sitt hus genom vådeld, hvarför noggrann redovisning ej kunde
gifvas. I Upsala domkap. protokoll för 30 apr. 1600 heter det: »Begärade
d:n Nicolaus sacellanus i Pithe blifwa sui parentis defuncti successor (sin
aflidne faders efterträdare), han kom vid ministerium anno 1581.
Sen-tentia: Efter han hafwer warit 19 åhr in ministerio och sochnen begärer
honom och han kan Lapmåll och elliest är der kunnig och weet deras säder:
derföre blef samtyckt, att han må blifue parentis sui successor». Han
tillträdde alltså pastoratet 1600. I inledningen till Arvidsjaur är omtaladt,
huru de förberedande åtgärderna för Piteå lappmarks utbrytande till
eget gäll kommo att hvila på khde Nils, men att lapparnas önskan att fä
behålla honom som själasörjare lämnades utan afseende och särskild pastor
tillsattes 1608. Då denne i sitt sätt att sköta tjänsten icke rättade sig
efter de gifna förordningarna, fann man det bäst att återgå till den gamla
ordningen, hvarför herr Nils genom kgl. bref 9 febr. 1614 ånyo fick sig
anförtrodd själavården i Pite lappmark, som alltså återföll som annex
under moderkyrkan. I den inlaga, hvarmed han 17 jan. s. å. uppvaktat
K. M:t för vinnande af detta mål, hade han bl. a. förbundit sig att till
lappska öfverflytta några för lapparnas kristendomsundervisning
nödvändiga böcker. Ett af riks- och kammarråden 6 okt. 1615 utfärdadt
bref omförmäler, att herr Nils, som med kollationsbref af ärkebiskop
Petrus Kenicius var återinsatt i sin gamla lappmarkstjänst, lofvat att låtha
komma på thet Lappeska tungomålet Cathechesin Lutheri och de
förnämligaste psalmer och evangelia, för hvilket omak och arbete han begärt
att få njuta något underhåll. Han tillerkändes 24 t:r spannmål årligen,
hvilka första gången utkvitterades 1616. Det är om denna restitution
hörnet äro broderade åtskilliga initialer, som med säkerhet antyda namnen på gifvarna,
hvilka torde varit prosten och några medlemmar af hans familj: AN (prosten), MJD
(prostinnan), AMAD och KAD (prostdöttrame). Afbildning, se Cornell, s. 245.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
