Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PITEÅ LANDSFÖRSAMLING
71
i Njurunda hade önskat få herr Joen i Bollnäs till pastor, och deras
utskickade yttrade hotfullt: »Wi skolom slåå igen kyrckedörren för honom,
om wij intet fhå dhen wij willjom hafwa», men det hjälpte ej, herr Thomas
tillträdde Njurunda i maj 1643. Han var ombud för prästerskapet vid
riksdagarne 1643 och 1647. År 1645 begärde han en komminister, emedan
han ärnade företaga en visitation i alla församlingar i sitt accolatu
(kontrakt) och därtill var sjuk och af åtskillige passioner graverat. Utnämnd
till khde och prost i Piteå, tillträdde han sommaren 1650 dessa befattningar
och gaf ss. tacksamhetstecken till Piteå kyrka 8 daler. Kyrkoinventering
hölls 7 juli i hans och kaplan Samuel Rehns närvaro. Kyrkan mottog
ban i nyrestaureradt skick och ett orgelverk, förfärdigadt af Clas Sander,
tillkom under hans tid. Omedelbart efter sin ankomst började han här
liksom i Njurunda införa reda och ordning, som förmodligen under
företrädaren varit mindre tillfredsställande. I de bevarade, af honom skrifna
prostetingsacta för åren 1650—52 finna vi, hur han ordnande ingriper i
allehanda församlingsangelägenheter: föräldrarne tillhållas att sätta sina
barn i skolan, en ny skolestuga uppföres, kaplanens lön förbättras, de
talrika prästgårdshusens underhåll fördelas på de särskilda byalagen, staden
som väl dittills varit skyldig att bidraga till kyrkans underhåll men ej
till prästgårdens, skall nu bestå dess glasfönster, priset på grafplatserna
i kyrkan bestämmes o. s. v. Allt detta visar, att den förre skolmästaren
var en driftig man med god organisationsförmåga.—Tyvärr fick
församlingen ej behålla honom längre än i 5 år, ty han afled redan 1655.
G. 1644 m. Atina Olojsdotter Sundet, dotter af borgmästaren i Piteå Olof
Sundel och Ingrid Östensdotter. Hon afled 1657.
Barn: Elisabeth, † i Dec. 1644 i Njurunda; till minne efter henne gaf
fadern till Njurunda kyrka en altarduk af 4 alnar slesing med tillhörande
knytning; Johan Roselius, i. 1646, köpman i Sthm, † -’/12 1716; Olof Roselius, i.
1650, lektor i Hsand, † 1687; hans son adlades med namnet Rosenheim.
Tr.: Dissertatio de anima, præs. J. Stalenus. Ups. 1633. — Theoremata
miscel-lanea physica, id. præs., ib. 1636. —
11. Mag. Olaus Stephani Graan (1656—89), f. 1618, son till khden
Stefan Stephani i Öfre Gran, Upland, och hans hustru Anna. Han var
iüdre broder till prosten Esaias Graan i Luleå. Olaus inskrefs ss. student
vid Upsala universitet 17 sept. 1637. Påstås i yngre år varit hofmusikus
hos drottning Christina, en tid legationspredikant samt nämnes promoverad
fil. mag., på hvad grunder är tills vidare okändt. Att han emellertid haft
insikter i flera vetenskapsgrenar, i synnerhet de matematiska, kan man
döma däraf, att lian uppträder såsom utgifvare af svenska almanackor
för åren 1647, 48 och 49, hvilka han försett med ståtliga latinska dedika-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
