Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
PITEÅ LANDSFÖRSAMLING 72
tioner till så förnäma herrar som Clas Tott, rikskansleren Axel Oxenstierna
och fältmarskalken Lennart Torstensson. Detta torde nog bidragit till
hans utnämning till lektor i matematik år 1650 vid Hsands nybildade
gymnasium, hvilken tjänst han två år senare fick utbyta mot 2:dre
teologiska lektionen. Under läsåret 1653—54 beklädde ban rektoratet i
gymnasiet. År 1652 inköpte mäster Olof Graan en gård i Hsand af Abrah.
Pedersson för 200 dlr s:mt. Han var utan tvifvel en begåfvad och dugande
man. I sin svärfader superintendenten P. Steuchius torde han haft ett
godt stöd för sin befordran till prost och khde i Piteå pastorat, hvilket han
tillträdde 1656, hvartill kom befattningen som inspektor för stadens skola.
Hans verksamhet här uppe gaf emellertid anledning till klagomål från
böndernas sida; han visade sig högdragen och snål. Särskildt stötte dem
hans bristande hänsyn och lämpa vid utkräfvande af tionden af fattiga
socknebor. Anmärkningarna mot khden framfördes vid en
biskopsvisi-tation i Piteå 1659 och inför de kungl, kommissarierna riksråden Erik
Sparre och Lorentz Creutz, hvilka år 1668 anlände till orten. När den
då ingångna ömsesidiga öfverenskommelsen likafullt icke aktades af
prosten, sågo sig stadens borgmästare och råd samt socknens allmoge
nödsakade att i en inlaga till Hsands konsistorium 17 juli 1669
sammanfatta alla klagomål af äldre eller yngre datum. Bland de 18
anklagelsepunkterna förekom: 1) att prosten tar mer för brudvigning än
kommissariernas resolution af den 4 juni 1668 medgifver, 2) missbrukar prästbordet,
förnämligast Degeränget, där stora alderbuskar uppväxa, 3) förkortar
våra apostla- och predikodagar; 4) beklagligt är, huru khden hafver
förstört utur vår kyrka och heliga tempel Christi crucifix och förnämt arbete
Christi graf med andra vackra beläten och förnämliga monumenter,
därtill tvenne gamle fanor med en målad väggbonad utan församlingens
vetskap, tvifvelsutan pro auctoritate (af egenmäktighet); dessa beläten,
som voro inlagda uti kyrkogårdens benkammare, borde återställas, 6)
klagomål öfver gudstjänstringningen, 7) öfver prostens predikningar,
som ej voro begripliga och uppbyggliga, 8) öfver hans uraktlåtenhet att
besöka de sjuka och gifva dem nattvarden, o. s. v. Följden blef en stor
ransakning med prosten Graan, som med tårar i ögonen gjorde afbön och
lofvade bättring samt t. o. m. härför satte en pant af xoo dlr s:mt. Någon
varaktigare sinnesändring blef det tydligen ej, och sin gamla vana trogen
började han snart i predikningarna skarpt utfara mot misshagliga
myndigheter och personer. Församlingens försök 1675 och 1676 att blifva honom
kvitt, »eftersom han ändå aldrig afstår med sitt gamla förehafvande»,
lyckades ej, men en försonligare stämning synes småningom inträtt å ömse
sidor. Att enbart på grundval af tingsrättsprotokoll och klagoskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
