- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
73

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PITEÅ LANDSFÖRSAMLING

73

med deras ensidighet och benägenhet för öfverdrifter bedöma prosten
Graans verksamhet vore att göra honom orättvisa, ty trots sina många
fel saknade han ingalunda förtjänster. Borgerskapet gaf honom 1679
t. o. m. erkännandet, att han skött församlingen med största flit, allvarligt
nit och beröm. Åt honom hade stads- och sockenborna anförtrott det
maktpåliggande värfvet att söka utverka ändring i det kungl, beslut,
som bestämde att Piteå stad efter den ödeläggande branden 16661 skulle
flyttas till Storkåge i Skellefteå sn. Hans skickligt förda talan ledde också
till det önskade resultatet, att staden fick kvarblifva inom sin gamla socken,
ehuru förlagd till en bättre belägen plats; prosten hann ock få upplefva,
att den nya staden fick både egen kyrka och särskild komminister. Med
hänsyn till sina besvärliga tjänsteresor i Piteå- och Luleåfjällen erhöll
han 11 juni 1667 skattefrihet på sitt hemman Böle i sin och hustruns
lifstid. Ett litet bidrag till hans karakteristik, vittnande om en viss
lärdomshögfärd, lämnar den franske resenären Regnard, hvilken bevistade prosten
J. Tornæi begrafning i Torneå 1681, där Olaus Graan i egenskap af den
aflidnes måg förrättade jordfästningen. Han förlöjligas för sina försök att
på en rådbråkad franska ge sig sken af kännare i numismatik och
mineralogi. Prosten Graan afled år 1089, 71 år 2 mån. och 1 v. gammal, och
begrofs i sept.2 Kyrkan mottog i testamente en altarkanna af silfver. Till
stadskyrkan hade makarne år 1686 skänkt en ännu befintlig mässhake
med broderadt krucifix.

G i) m. Anna Steuchia.f. 1636,dotter till superint. i Hsand Petrus Stcuchius,
† begr. ajt 1662.

2) m. Elisabeth Larsdotter, † •/• 1663;

3) m. Brita Tornæa, dotter till prosten J. Tornæus i N.-Torneå. En
skeppare Mårten Matsson hade i sin dryckenskap okvädat prostinnan och kallat
henne »Illfinskan», hvarför prosten fann sig föranlåten att i en inlaga 1687 upplysa
Svea hofrätt, att hon var af svenska föräldrar. † i Piteå 31’1 1730, 86 år.

Barn i i:a giftet: Brita, f. 1653, g. 1) m. kaptenlöjtn. Petter Loffman,
2) m. komm. i Luleå Er. Höijer; Petrus, f. 1654, faderns efterträdare; Stephanus,
† begr. »/it 1658; Erik, f. */» 1658. khde i Arnäs n. 16; Olaus. f. -»/» 1659, † sås.
s. m. adj.; Maria. f. :3/» 1660, † -°/io s. å. — I y.e giftet: Margareta, f. */» 1668,
g. 1686 m. khden i Bygdeå Jac. Burman; Johannes, stud. 1689, prästv. a!i 1693,
sist predikant å Skeppsholmen i Sthm, † ’/« 1704; Anna, f. -°’b 1672, † begr. "/» s.å.

1 Vid denna brand förstördes bl. a. kyrkans orgelverk af 20 sköna stämmor »till
trivialskolans musik lämpat», äfvensom taket öfver kyrkans hvalf, klocktornet med 2:11c sköna
klockor saint ett stort »säjareverk» (ur).

2 Familjens i sakristian liggande grafsten bär följande inskrift: Denna grafsten hörer
M. Olavo Gran, Past. et pr. Pitensis och hans k. hustru Brita Hansd. Tornæa til. Här under
ligger begrafne s. h. Anna Persdotter Stcuchia och s. h. Elisabeth Larsd. och tre barn. —
Omkring läses: Job. 19: 25, 2f>.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/3/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free