Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ramsele
129
lika Fjällsjö och Tåsjö (se inledn.). Efter denna delning omfattade Ramsele pastorat
allenast moderförsamlingen och Edsele, där komministern var boende. En
komministertjänst skulle enl. kgl. bref 24 apr. 1896 äfven inrättas i Ramsele med */* mantal
i Krànge till boställe. Edsele afskiljdes slutligen ock frän Ramsele jämlikt kgl. bref
31 dec. 1902 efter dåvarande khdcs och komministers afgång, hvilket inträffade 1912.
Ramsele gamla kyrka, en medeltida stenbyggnad af rektangulär grundplan med
timrad sakristia i nordost, öfvergafs, då församlingens nuvarande nordligare belägna,
under ledning af byggmästaren Lagerstrand åren 1855—57 uppförda stenkyrka stod
färdig att tagas i bruk. Den är byggd i gotisk renässansstil med torn å västra
kortsidan och absidformad sakristia i öster. Ären 1920—25 har man arbetat på att
återställa den gamla halft förfallna ödekyrkan i värdigt skick och hopsamla så mycket
som möjligt af dess förskingrade inventarier. De år 1668 öfverkalkade
väggmålningarne från 1500-talet ha framkallats, den gamla sönderslagna altarprydnaden från
1740, ett verk af bildhuggaren Måns Granlund i Hsand, hopfogats för att såsom
fordom omrama korfönstret, däri insatts kopior af de nu i Nordiska museet i Sthm
förvarade glasmålningar med porträtter af församlingens khde Erik Boderus och
hans fru Brita Nenzelia, som förr innehade samma plats. Af äldre kyrkoinventarier
märkes bland annat ett rökclsekar, en mässhake, förärad af kon. Carl IX:s gemål
Christina samt en af drottning Maria Eleonora skänkt silfverkalk med hennes namn
och svenska riksvapnet.
Kyrkan i Edsele är af trä, uppförd af Pål Persson i Stugun 1799, en kopia i
mindre skala af Fjällsjö. Den äldre träkyrkan var endast 15 aln. lång och 9 aln.
bred (Hdpr.). Några medeltida minnen äro ännu bevarade.
Ramsele gamla kyrka är afbildad i E. Modin, Gamla Tåsjö, s. 330 och i Från
Adalar och fjäll 1915, där äfven den nya kyrkan återfinnes, s. 51, 53.
KYRKOHERDAR.
1. Herr Peder i Ramsil [1528—55] omtalas förstnämnda år såsom
vittne till ett gårdsköp i Oviken i Jämtland (RA). Han arrenderade under
åren 1543—55 de gamla kyrkojordarne, som tillhört Ramsele prästbord,
men vid reformationen indragits till kronan, 9 säl. i Edsle, 6 säl. i Helgum,
och brukade vid sitt boställe i Krånge 12 säl. i åker. Ar 1531 måste
Ramsele, Fjällsjö, Edsele och Helgums kyrkor i klockskatt utlämna hvar
sin största klocka med järn och all tyg, enl. ett ännu bevaradt register.
Af Ramsele kyrkosilfver inlevererades år 1548 till kon. Gustaf I en
förgyld monstrans, vägande 2 löd. mark 3 l/a l°d samt af Fjällsjö en liten
något förgyld monstrans om 2 löd. mark 1 lod.
2. Ericus Olai (1566—85) khde i Ramsill. Hans sigill
igenkännes under 1566 års tiondelängd. A Bjertrå landsting 29 okt. 1568 afgaf
han trohetsförsäkran åt kon. Johan III och uppgjorde jämte socknens
9 — 2525. Härnösands stifis hfrdatninnc. Del III.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
