Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOLLEFTEÅ
3C)7
fil. mag. och officierande ultimus 16 juni s. å. Docens i Romerska
litteraturen 1829, skötte Skytteanska professurens förläsningar en del af vt.
1831 och vt. 1832; utn. Skytteansk adj. 28 juni 1832 med 300 rdlr i
lön, uppförd å förslag till eloqucntiæ & poeseos professuren s. å.;
examina-tor i studentex. 1831—35, förestod Skytteanska professuren 1836—40,
presiderade med kgl. tillstånd för en teol. disp. i st. f. präst- och pastoral-ex.
1838 samt prästv. i Sthm 3 apr. 1839, utn. khde i Sollefteå 18 apr. 18411,
installerad af biskop Franzén 19 sept. s. à., efter hvilken högtidlighet en
kyrkstämma hölls rörande prästs anställande vid Multrå församling.
Honor, prost 22 sept. 1848, v. kontr.prost och ordin, kontr.prost i
Anger-manl. västra kontr. 21 febr. 1849. Stiftsfullmäktig vid riksdagen 1853,
en del af 1857 samt 1862 års riksdagar, præses vid prästmötet i Hsand
juni i8562, utn. teol. dokt. vid kon. Carl XV:s kröning 1860. Han framstår
såsom en af Sollefteå pastorats lärdaste och boksyntaste khdar, tillika i
besittning af en fast och okuflig vilja att genomföra hvad han ansåg
nyttigt och nödvändigt till främjande af församlingens väl. Mycket motstånd
rönte han dock t. ex. i fråga om folkskola och fattigvård, hvarom
sockenstämmoprotokollen lära vittna. Men han förstod äfven att lirka med och
afväpna sina antagonister. Den talföraste bland dem Nils Grelsson i
Västan-bäck plägade vanligen skickas fram att i dessa strider föra ordet. En
historia gick, huru Sollefteägubbarne vid ett husförhör tänkte ansätta
sin pastor för att deras barn i folkskolan fingo lära sig ett och annat, som
stred mot bibelns klara ord, såsom den Kopernikanska satsen att jorden
1 Vid khdetillsättningcn i Sollefteå inträffade, att K. af biskop Franzén uteslöts frän
förslagsrum. R. hade utgifvit en förklaring af 4:de bönen i Fader vår, däri han förfäktade
det mot den vanliga uppfattningen stridande påståendet, att dagliga (èixtoüatoj) briklet icke
afsåg lekamligt bröd utan andlig näring. Vid ett tillfälle hade han äfven tillåtit sig vid
uppläsandet af bönen Fader \ Ar frän predikstolen att förändra ordalydelsen. Hsands konsist,
flertal, som gifvit honom 2:dra rummet på förslaget, fasthöll i afgifven förklaring, att Runsten
ej kunde anses härigenom vara lagligen skiljd från sin befordringsrätt, föirän han inkallats
och erhàllig varning och denna sedermera befunnits utan verkan. Beträffande tolkningen
syntes Tryckfrihetsförordn. hänföra dylika vetenskapliga arbeten helt och hållet till den fria
diskussionens och undersökningens område, och då intet åtal mot skriften i föreskrifven
ordning skett, hade konsist, ej heller ansett sig äga anledning att på grund häraf utesluta Runsten
från förslaget. K. M:jt resolverade 17 mars 1841, att då Runsten i afgifven förklaring yttrat
sitt allvarliga uppsåt vara att en pastors i lag bestämda åligganden för framtiden noga
iakttaga, ville K. M:jt å besvären i denna del icke fästa något afseende.
2 Prästmötet i Hsand 1856, utsatt till d. 2 apr. inen framflyttadt till 17 juni, var det
första inom stiftet, där svenska språket användes såväl vid syndodalafliandlingens författande
som dess ventilation. Det är tillika anmärkningsvärdt därigenom, att præses funnit sig
föranlåten att i en särskild skrift afge en reservation mot de åsikter, hvartill prästmötet enligt
diskussionsprotokollet för sin del anslutit sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
