- Project Runeberg -  Hernösands Stifts Herdaminne. Bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning / Tredje delen /
368

(1923-1926) [MARC] [MARC] Author: Leonard Bygdén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SOLLEFTEÅ

gick och solot stod. Efter åtskilliga andragna skäl, hämtade från den
dagliga erfarenheten, grep Nils Grelsson till storsläggan med citerande af
Josua bön: Du sol, statt stilla i Gibeon, och du måne i Ajalons dal! Hade
icke sol och måne gått, så hade väl icke Gud särskildt behöft bjuda dem att
»stå stilla». Efter en betydelsefull tystnad kom doktor Runstens svar:
»Jaa, jaa, Nils Grelsson har mycket rätt, men solen har inte heller gått
sedan dess». Och därmed var angreppet tillbakaslaget. Som
församlings-lärare höll doktorn troget vid sin Lutherska åskådning, ehuru ryktet
förmälde, att ban skulle vara Svedenborgare. Hans predikningar voro enkla
och grundliga, ja alltför grundliga, då de kunde dragas ut till ett par
timmar. De afsågo ock mer att tala till åhörarnes förstånd än känsla. En
egenhet var, att doktor Runsten midt i predikan kunde tystna och stå
fördjupad i stilla tankar, till dess efter någon minut talets ström åter började
flöda. Till sina politiska åsikter karakteriseras han såsom kanske en af
de konservativaste bland sina samtida; hans oblidkeliga fullföljande af
sina principer till konsekvenser, för hvilka andra liksinnade ryggade
tillbaka, gjorde att han merendels stod ensam i sina åsikter om stat och
representation, kyrka och skola. Hela den nyare utvecklingen föreföll honom
såsom ett enda sammanhängande missgrepp. Representationsförändringen,
dödsstraffets borttagande, religionsfriheten, o. s. v. hade i honom den
skarpaste motståndare. (Hsandsposten 1871 n. 81.) I sitt umgänge
var han vänlig och deltagande, älskade sång och musik, hvarjämte
prostinnan genom sin färdighet såväl i pianospel som på harpa bidrog till
prosthemmets trefnad. I yngre år var doktor Runsten en sportsman, skicklig
skridskogångare och ryttare, och man kunde stundom se honom ännu på
gamla dagar till häst eller med stålsko på fot. Till Sollefteå kyrka skänkte
prosten och hans senare maka en kommunionkalk i stället för en, som
blifvit tidigare bortstulen. Doktor R. afled 9 okt. 1871 efter en kort sjukdom
och begrofs 20 okt. af sin måg khden Langborg med sedan tryckt predikan.

G. 1) **/u 1832 i Upsala m. Hedvig Johanna Mana Wijnblad, f. 30 o 1812,
dotter af kopisten i Kanslikollegiet Olof Johan Wijnblad. Hon afled */13 1833;

2) */i 1845 i Norrköping m. Ottilia Mathilda Catharina Löjwander, f. M/a
1816, dotter af niagistratsekret. därst. L. J. Löfwander. Prostinnan flyttade till
Södertelje 1873, † i Sthm u/u :S90; hennes porträtt i Idun 1891 n. 7.

Barn: Anna Cecilia, f. 22/u 1845, i Sollefteå g. m. khden Gustaf Langborg i
Blacksta o. Vadsbro, Södermani.; Jenny Ottilia (Titti) Maria, f. M/n 1S46. g.
*/« 1872 m. inspekt. Axel Joh. Birger Groth, † i Sthm " 3 1925; Laura Berhardina
Mathilda f. "/’a 1848 g. % 1871 m. brukspatr. Conrad Bleckert Fitinghoff,
skriftstàllarinna, † i Sthm 1909; Elin Augusta Christina f. "/t 1849 g. m.
inspektor Otto Hedberg i Utanede, Edsele, änka 1911, † ’ 10 1914 i Sthm, begrafven
i Multrå; Lorentz Bernhard Amadeus, f. "/t 1851, † 27/i 1852; Bernhard Victor, f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:35:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hernosandh/3/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free