Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wapnö. Wapnö socken, Halmstads härad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna lilla vapenbragd hade näppeligen förtjent att omnämnas, om icke hela planen
dertill omedelbart utgått från Staël och det icke jemväl vore kändt, att hans
framställning om Elfsborgs undsättning blifvit afslagen af arméens befälhafvare, Rhensköld, under
föregifvande: "att hjelpen komme för sent, att man ej ville lemna troféer till danskarne"
o. s. v. Först när Staël lofvade betalning och erbjöd pant såväl för ammunition som
kanoner, i fall de senare blefvo honom fråntagne, beviljades hans anhållan och han
tilläts kalla frivilliga till det vågsamma företaget.
Hans fosterländska nit rönte ett allmänt erkännande, och vid riksdagen 1720 aflät
riksens ständers sekreta-utskott, d. 10 Juli, en skrifvelse till Kgl. Maj:t, att när öfversten,
baron Lillie njutit befordran och Skaraborgs regemente blifvit ledigt, Staël måtte erhålla,
regementet, helst han jemväl förskjutit medel till dess beklädnad.
Redan d. 31 Juli 1719 hade prinsen af Hessen, med anledning af Staëls förhållande,
tillskrifvit honom följande bref, dat. "Schöndalen":
Jag har af Hrr Gen. Majorerna Mentzius och Silfverhjelms till mig aflåtna skrifvelser förnummit
huru väl och berömmeligen Herr öfversten sig nyligen förhållet uppå dess dernedre häfda post på
Hijsingen. Jag fägnar mig deröfver mycket och lefver i den säkra förmodan, det lärer H:r Öfversten vid
andra slika tillfällen med lijka flijt och försiktighet befordra allt hvad som kan lända till Rikets tjenst,
hvilket jag på allt sätt skall veta att erkänna och förblifver H:r Öfverstens väl affectionerade vän
Fredrich Pr. Hss.
Men Staël var deremot icke någon "affectionerad vän" af prinsen af Hessen, utan en
ifrig anhängare af det parti, hvars namn han sedermera vid upphöjande i friherrligt stånd
antog. När derföre vid förenämnde riksdag prins Fredrich blifvit vald till Sveriges konung,
tog Staël afsked d. 4 Aug. och trädde i hertig Carl Fredrich af Holsteins tjenst. Han
blef chef för hans lifgarde samt krigs-kommissarie. År 1733 d. 1 Juli i Neustadt erhöll
han hertigens afsked såsom general-major, "i hvilken egenskap han honom flera år tjenat",
sedan han likväl d. 29 Maj s. å. blifvit utnämnd till öfverste och kommendant på Kalmar
slott efter öfverste Otto L. Leydenhjelms död. Följande året blef han landshöfding i
Kalmar, och sedan Adolf Fredrik af Holstein 1743 blifvit vald till Sveriges kronprins,
följde den ena befordran efter den andra. Han utnämndes s. å. till general-löjtnant, 1748
till riddare af svärds-orden, 1751 till kommendör samt landshöfding i Malmö, 1754 till
serafimer-riddare och 1757 till fältmarskalk.
"Såsom landshöfding i Malmö förde Staël en lysande stat och iakttog noga sin
värdighet. Älskare af musik, hade han låtit lära en hop barnhusgossar att spela, hvilka
derefter, under stads-musikantens anförande, dagligen för honom uppförde taffelmusik, fastän
denna ej föreföll alla lika ljuflig. Allt var ganska storartadt. I förmaket hade han sin
fåtölj och hans fru sin soffa med underlagd golf-tapet, och hvar och en tillhölls af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
