Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gammalt ei i Södra Möre regelbundet representeras af ei, fti;
intervokaliskt d (ö) är i målet förlorat. I fråga om
uppträdandet af oblika kasusformer i sv. sjönaran se Hviten (ä.-nsv.
huitan) ock öfversikten. — Sjöns form påminner mycket om
den hos Hultbren; se vidare denna art.
Hulteglan hul^egla^n (GS 4 Ö 37) Döderhults sn, Stranda
hd Kim. Om första leden se Hultbren; jfr äfven den i samma
sn belägna Hultqjön. Om senare leden se Gla, Glaen, Glan.
Haltemaren hul8t©ma2ren (GS 3 Ö 37) Tveta sn, Aspelands
bd Kim. Om första leden se Hultbren ock Hultebrejan; i fråga
om den senare (de närbelägna) Haren, Hällemaren, Hellanmaren.
Halten, Norra o. Södra, är enligt Allvin Vista s. 9 namn
på två sjöar i häradet, men jag har mig för öfrigt intet bekant
om dem. Sannolikt föreligger hår ett fsv. Hulte, bildat som
’Aspe, Birarke, ’Kome o. s. v. ock sålunda betydande kultsjön’.
Man kan emellertid också tänka på en ellips af Hultsjön.
Hummeln hum3meln21 (»hommern») (Humlen Lotter c.
1750, Craelius s. 129 [1774], Hermelin 1818; Humeln GS 4 Ö
37), tämligen stor sjö i Kristdala sn, Tunaläns hd Kim. :
Hum-melsta, å GS 4 Ö 37 skrifvct Hummersta2, alltså ett af de
icke synnerligen talrika namn på -sta, hvilkas första led är ett
sjönamn3. Genom sjön flyter en ganska ansenlig å, hvilken hos
Höjer 2: 358 kallas Virbo-&n, men af Craelius s. 27 Humle-ån.
Det första namnet har den fått efter den vid dess utlopp i
Östersjön belägna gården Virbo. I fråga om det senare kan det
blifva ett spörsmål, huruvida å- eller sjönamnet är det
ursprungliga. I Norge finnes ett älfnamn Humla, hvilket Rygh NG 2:
395 är böjd att härleda ur insektnamnet humla; flera analogier
för en sådan betydelse hos älfnamn finnas. Ett likalydande
namn har säkerligen burits af Humlebäoken (GS 1 V 40) S.
Asbo hd Skå.: namnet å den vid densamma belägna gården
Humlarp visar nämligen hän på ett osammansatt vattendrags- *)
*) Enligt tv& uppgifter har ordet akc. 2, enligt en tredje
förekommer akc. 1. För öfrigt tycks det uttalas med ett o-liknande
u-ljad (e) ock kakuminalt n (n); jfr Rungeln.
2) Säkerligen uttalat &; jfr uttalsuppgiften of van.
3) I Stora Mellösa sn Nke finnes äfven ett Hummelsta. Denna
gård kallas i fsv. tid Humblastum, hvilket namn enligt Lundgr. Sv.
lm. X. 6: 113 torde innehålla ett fsv. personnamn ’Humble.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
