Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - [Sjönamn i alfabetisk ordning]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Starrkärrs sn, Ale hd Vg., synes däremot att dömma af
gård-namnet Målajönäs böra förbindas med Målsjön1 ock M<järn
(GS 3 Ö 30 Norbärgs sn. Norbärgs bärgsl. Vstml.). Då Mållsjön
är belägen på själfva sockengränsen ock Målsjön 1 ock 3 nära
densamma, böra kanske åtminstone dessa sjönamn föras till fsv.
mal i betydelsen ’gräns 1. dyl.’, hvilken dock icke är belagd i
litteraturen; jfr sjönamnen Råen, Skälen, Delsjön, Gränssjön
o. s. y. Ett fsv. M51- -> Mål- ingår t. ex. i fsv. Malhmlla
(1337 enl. Styffe Un.2 8. 183), nu Målilla Smål. I vissa fall kan
man äfven ock med fog tänka på fsv. marf), morf f. ’skog’;
jfr fsv. Kolmarf), i Ög. ofta uttalat Kolmån eller Kolmåln, samt
fsv. 0{>mor{), nu ÅmåL Att ordet faktiskt ingår i namn å
vattendrag, framgår af fsv. Marf)-, Morpbmkker2 (jfr äfven Mårn).
Jfr med afseende på betydelsen sjönamnen Vedan, Vedden,
Skogssjön3, Skogssjön4, Skogstjärn (GS 1 V 34), Skogsgölen
(2 Ö 40), Skogagöl (3 Ö 33), Skogsviken (6 Ö 31).
För att nu återgå till det uppl. Mållen torde detta alltså
snarast böra identifieras med det fsv. sjönamn *Molle, som ingår
i västgötanamnet Mollasjön.
Månesjön, se Solaren*
Mången* se Mongen.
Måugsagera, se Agen ock Mangen (Mången).
Månstjärn, se Janhåksen*
Mårdsjön, se Mårn.
M&rn m&m (Hermelin 1810, GS 3 Ö 34) Vånga ock
Kuller-stads s:nar, Mämmings hd Ög. Möjligen bör Mårsjön (GS 1 V
36 2 ggr Vg.) jämföras. Kanske innehåller namnet mar{) f.
’skog’, hvarom närmare under Mållen. Mårdsjön (6 Ö 30 Uppl.)
hör väl till djurnamnet mård, jfr Rygh Elven. ss. 153, 155.
Mårsaren, af allmogen uttalat mös3sar2n5 (GS 5 Ö 30)
Björk-linge sn, Norunda hd Uppl. Sjön har tydligen i äldre tid haft be-
J) GS 3 ö 34 Risinge sn, Finsp&nga läns bd ög.; GS 3 Ö 33
Skedvi sn, samma hd; GS 3 Ö 31 Ramnäs sn, Snäfringe hd Vstml.
2) Om förhållandet mellan mar|) ock mor{) se bl. a. Kock Fsv.
ljudl. 8. 470, där det senare ordet uppfattas som en omljudsform af det
förra, ock Nor. Sv. etym. s. 54 f., hvilken anser orden stå i
afljtidsförhållande till hvarandra. Jfr Mörlaren.
3) GS 3 l) 33: Skogaholm.
4) GS 1 V 37, 1 Ö 37 3 ggr, 2 Ö 34, 3 Ö 33, 5 Ö 33.
5) Ö uttalas med dragning åt å, nllså 0.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
